Alexander Wilson van Deurs, som i våras var vice ordförande för Uppsala studentkår, menar att presidiet gjort vad de kunnat för att säkerställa en god arbetsmiljö på Ergo.
I augusti 2022 fick studenttidningen Ergo en ny chefredaktör på en sex månaders provanställning. Under den tiden ökade enligt tidningens deltidsanställda journalist såväl läsningen som annonsintäkterna och medarbetare uppfattade stämningen som god.
Trots detta meddelade dock Uppsala studentkår i januari att chefredaktören inte skulle få förlängt.
Ergo grundades 1924 och ägs sedan 1940 av Uppsala studentkår. Tidningen är dock oberoende av och ska granska kåren. Under hösten 2022 drevs Ergo av en heltidsanställd chefredaktör och en deltidsanställd journalist samt 15 ideella medarbetare.
Efter att chefredaktören fått veta att hen inte skulle få förlängt bjöds den deltidsanställda på Ergo in till ett möte med kåren av Alexander Wilson van Deurs, dåvarande vice ordförande för Uppsala studentkår.
– Kåren anmärkte på att jag ställt frågor om en kaffekampanj direkt till kårpersonen som var ansvarig för den när jag träffade honom i lunchrummet i stället för att gå via kårens presidium. De sa också att Ergo haft "en trotsig attityd" då vi sagt att Ergo är oberoende och får prata med vem vi vill. Och så tyckte de att vi missat att rapportera om ett möte i fullmäktige, kårens högsta beslutande organ.
Låg det något i deras kritik?
– Det var konstigt att de såg det som trots att stå upp för Ergos redaktionella policy. Jag förstod inte varför de problem de upplevde krävde en så stor omorganisation. Det kändes som vi kunnat lösa dem på en eftermiddag.
Alexander Wilson van Deurs vill inte kommentera skälen till att kåren avslutade chefredaktörens anställning.
– Chefredaktören hade en provanställning som vi valde att inte fortsätta. Vi har inte kunnat gå ut med information om varför då vi inte kan diskutera personalärenden offentligt.
Vad hindrar er?
– God sed. Vi var överens med chefredaktören om att vi som arbetsgivare inte skulle prata om det här offentligt eftersom det är känsliga och personliga uppgifter, vilket gäller alla anställningar.
I och med att chefredaktören fick sluta valde den deltidsanställda att säga upp sig.
– Jag sa upp mig i solidaritet med chefredaktören. Med hen borta skulle jag behöva hålla i rodret och jag kunde inte jobba mer än jag redan gjorde utan att bli utbränd.
"När vi fick mejl om att bevakningen skulle ändras så att vi bland annat skulle skriva mer om kåren så kände jag "nej, det här vill inte jag göra"", säger Sara Runesson.
Efter att Ergos båda anställda slutat fick de ideella medarbetarna ett mejl från Alexander Wilson van Deurs där han bland annat skrev att kåren höll på att utarbeta en ny version av den redaktionella policyn som "tydligare förklarar hur Ergos och kårens relation ser ut, och skriver ut områden som Ergo ska ha en bevakning på".
Totalt 9 av Ergos 15 ideella medarbetare valde därefter att lämna tidningen på grund av kårens agerande. En av dem var Sara Runesson som läser till gymnasielärare.
– Jag blev skribent för Ergo för att chefredaktören var så bra och engagerad. När hen av oklara skäl fick sluta och bevakningen skulle ändras så att vi skulle skriva mer om kåren kände jag "nej, det här vill jag inte".
"När jag tidigare arbetat ideellt som illustratör har jag känt mig lite utnyttjad men chefredaktören ingav verkligen förtroende", säger Ariel Sjöström.
Ariel Sjöström, som pluggar till mellanstadielärare, håller med:
– Chefredaktören ingav förtroende, hade respekt för oss illustratörer och var jättetrevlig. Så när hen skulle bytas ut utan att vi fick någon motivering ville jag inte vara kvar.
Även Jonathan Schiess, jurist, hoppade av.
– Chefredaktören var entusiasmerande och läsningen ökade så det känns fel att hen fick sluta. När presidiet ändrar i Ergos oberoende och bevakning skapar det en osäker arbetsmiljö och får en att tvivla på deras ledarskap.
"Kårpresidiets agerande får en att tvivla på deras ledarskap", menar tidigare Ergomedarbetaren Jonathan Schiess
Dåvarande vice kårordförande Alexander Wilson van Deurs menar dock att studentkåren gjort vad de kunnat för att skapa en god arbetsmiljö.
– Att säga upp en person skapar alltid problem i arbetslaget. Vi har haft en god och kontinuerlig dialog med våra fackliga representanter genom hela processen och efteråt. Vi kunde inte fatta beslutet tidigare då ledningen inte kom fram till beslutet tidigare, men vi ansåg att det var den bästa lösningen.
Under våren kom en ny version av Ergos redaktionella policy. Bland annat har meningen "Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition" från den tidigare policyn försvunnit.
I stället har denna mening tillkommit: "Tidningen Ergo (...) ska drivas av kåren genom en oberoende redaktion anställd av kåren och i gott samarbete och samverkan med kåren".
Under våren har Uppsala studentkår omarbetat studenttidningen Ergos redaktionella policy. Till vänster syns första sidan av 2022 års version och till höger versionen som utarbetats under våren 2023.
Ett stycke om att Ergos arbete ska utgå från journalistiska avgöranden har tagits bort, men meningen "Ergo ska rapportera om Uppsala studentkårs verksamhet i bred benämning, både det som är negativt, positivt och neutralt" har tillkommit.
Den följs av formuleringen: "Samtidigt är det viktigt att Ergo och kåren har en ömsesidigt trygg och bra relation som bygger på tillit och respekt, och där kåren inte räds komma med synpunkter, tips och önskemål".
Vad var syftet med ändringarna?
– Det var inga ändringar utan förtydliganden. Vi ville förtydliga relationen mellan Ergo och kåren, säger Anton Sánchez Sulejmani, ordförande för Uppsala studentkår.
Till vänster syns sida två av 2022 års version av Ergos redaktionella policy och till höger sida två i versionen som utarbetats nu under våren.
Kan den nya policyn tolkas som att kåren får ha synpunkter på innehållet i Ergo?
– Ergo är en naturlig del av kåren men kåren styr det långsiktiga arbetet medan chefredaktören väljer vad som publiceras.
Så Ergo får vara kritiska mot er och säga nej till förslag från er?
– Ja.
"Vi ville förtydliga relationen mellan Ergo och kåren", säger Anton Sánchez Sulejmani, ordförande för Uppsala studentkår.
Hur ska man veta att ni inte säger upp anställda för att de inte bevakat er som ni velat när ni inte säger varför ni väljer att avluta anställningar?
– Man får lita på oss helt enkelt. Generellt tror jag att studenterna känner förtroende för vårt arbete, säger Anton Sánchez Sulejmani.
"Risken är att studentlivet blir utan oberoende granskning och att Ergo blir mer av en PR-verksamhet för kåren", menar Sandra Gunnarsson, tidigare redaktör för Ergo och numera webbredaktör för Uppsala universitet.
Sandra Gunnarsson som var redaktör för Ergo i sex år fram till våren 2022 menar dock att ändringarna är illavarslande.
– Att kåren ska få komma med ”önskemål” låter som att de vill styra vad som skrivs. Ergo har funnits i snart 100 år och studenter har länge kunnat komma till oss med problem just för att vi är oberoende mot kåren och universitet. Risken är att studentlivet blir utan oberoende granskning och att Ergo blir en PR-maskin för kåren.
Att Ergos chefredaktörs anställning avslutades gjorde att tidningens bevakning låg nere stora delar av februari och mars. I slutet på mars tillträdde en ny chefredaktör och förra veckan började en ny deltidsanställd journalist på Ergo.
UNT har varit i kontakt med chefredaktören som fick sluta på Ergo i januari och hen har avböjt att medverka. Den deltidsanställda som slutade i februari har bett att få vara anonym.