Anna sitter vid köksbordet och tittar ut genom glasdörren på gården utanför Uppsala. På samma kökssoffa satt hon, nyförlöst, för ett år sedan och ammade sitt första barn efter att hennes företag precis gått i konkurs.
– Allt jag hade jobbat för i sex år försvann på en vecka, säger Anna.
Det är som "Anna" hon har gjort sig känd på sociala medier, sitt efternamn väljer hon att hålla privat.
Hon visste först inte hur hon skulle berätta om konkursen för alla sina kunder, sin familj och vänner. Hon kände skam.
– Jag misslyckades.
I samma veva som konkursen blev Anna mamma. Ibland tänker hon på att pengarna i stället hade kunnat gå till dottern. Något som delvis lättade skammen var att prata, därför bestämde hon sig tidigt för att berätta om konkursen på Tiktok.
Du delar något som många väljer att inte prata om. Vad har du fått för reaktioner?
– De allra flesta har varit glada över att jag pratar om något som många är med om just nu. Jag har fått jättefina kontakter i hela Sverige. Senast i går hörde en tjej av sig om sin egen konkurs, vi skrev i flera timmar. Jag är stolt att jag pratar om det.
Själv har Anna slutat att följa personer som lever det liv hon drömde om. Det liv som hon trodde att hon skulle ha.
Annas katt Stella hoppar upp i hennes knä. Hon skrattar när Stella hänger sig fast med klorna i hennes ärm.
På Tiktok pratar Anna om sin amortering som månadens "bajs-macka". Jag frågar henne om humorn och lättsamheten i hur hon pratar om skulderna.
– Det är jag själv som har försatt mig i den här situationen och då är det jag som får lösa den. Många har det mycket värre än jag.
Amorteringen finns hela tiden med henne i bakhuvudet och hon försöker att betala av så mycket som möjligt varje månad.
När vi träffas har det varit löning och Anna har precis amorterat 25 000 kronor.
Katten Stella har lugnat ner sig i knäet. Utanför glasdörren tätnar molnen.
Efter att Anna en grå novemberdag förra året ansökte om konkurs gick det fort. På en vecka var frisersalongen som rymt hennes stora drömmar om framtiden nedlagd. När hon startade drömde hon om gigantiska skönhetssalonger. Det skulle vara spraytan, naglar, smink och hår. Flera anställda. Kvar hade hon i stället en skuld på nästintill 550 000 kronor att betala av.
– Jag var rädd, jag visste inte hur något skulle bli. Jag tänkte att jag skulle vara skuldsatt tills jag är 85 år.
När hon startade salongen tog hon ett företagslån på cirka 1,3 miljoner kronor. Anna gick i borgen på lånet för att få igenom det på banken, vilket innebär att hon blir personligt ansvarig för lånet vid konkurs. Varje gång Anna får panik över skulden sätter hon sig med kalkylatorn och räknar ut hur mycket hon har kvar att betala av.
Anna blickar tillbaka på sina sex år med frisersalong. Det finns snedsteg att lära sig av.
– Jag gjorde massor av misstag. Jag ville göra alla nöjda och chefsrollen passade inte mig. Jag hoppade in i att driva egen salong lite för snabbt.
Något som har varit viktigt för henne under den här tiden är att få ta hand om andra. Om inte frisersalongen hade gått i konkurs hade hon inte haft samma tid med sin man, dottern, sin pappa som också bor på gården, Stella – och grisarna.
Ute i grishagen varnar Anna för att grisarna kan vara lite skygga mot nya människor. I dag verkar de inte skygga alls.
Anna ler.
– Jag försöker att inte ångra något, jag är glad att jag vågade.