Forskaren Enya Trenholm-Jensen från Uppsala är expert på ASMR och har skrivit studien ”Beyond tingles”.
I Youtube-videon är ASMR-artisten Jocie B utklädd till sjöjungfru med långa pärlprydda naglar. Hon sitter nära kameran, som i rollspelet föreställer ditt ansikte, och välkomnar till ”Mermaid Spa Day”. I över en timma viskar hon och pysslar om dig med långsamma utstuderade rörelser, hår kammas och serum appliceras och med bra hörlurar skapas illusion av att det händer på riktigt.
Låter det som ett konstigt tidsfördriv för en vuxen människa? Ja, säger majoriteten men för miljontals människor världen över framkallar detta en fysisk sinnlig respons kallad ”tingles” eller så kallad ”hjärnorgasm”. Det är en behaglig elektrifierad avdomning som börjar vid hjässan och sprider sig ner över huvudet, ut över axlarna och ner över ryggen vilket resulterar i en skön meditativ känsla som inte liknar något annat.
För den som aldrig har upplevt ASMR kan dessa beskrivningar framstå som fullständigt bisarra. Vetenskapen har också länge varit knapphändig då det är svårt att ”mäta”. Enligt den amerikanske forskaren och ASMR-experten Craig Richard lär cirka 20 procent av jordens befolkning kunna uppleva ASMR på ett eller annat vis.
En som också intresserat sig för fenomenet är forskaren och semiotikern Enya Trenholm-Jensen från Uppsala. I sin kvalitativa forskningsstudie ”Beyond tingles” (2022), slår hon fast att det fortfarande är svårt att förklara varför bara vissa personer tycks kunna uppleva ASMR, om det så är i verkligheten sedan barndomen eller via media.
– I personlighetstest har ASMR-konsumenter rankat högre när det kommer till fantasiförmåga, något som tyder på att det skulle kunna vara lättare att leva sig in i fiktiva situationer, vilket kan vara en anledning till just rollspelens popularitet i ASMR-videor.
Enya Trenholm-Jensen förstår varför vetenskapen förhåller sig försiktigt positiv till ASMR då det rör sig om subjektiva upplevelser, men hon ser stor potential för framtida forskning.
– Det stora antalet människor som konsumerar och skapar ASMR är en god anledning att fortsätta studera fenomenet, samt att det genererar positiva effekter som till exempel att hjärtfrekvensen sänks vilket hjälper mot bland annat stress och ångest.
Enya Trenholm-Jensen ser också möjligheter att använda kunskap om ASMR i utvecklingen av AI som ett sätt att skapa förståelse för hur människor förhåller sig till digitalt medierat innehåll.
– Genom att förstå ASMR bättre kan AI utvecklas för att simulera ”triggers” i virtuella miljöer. Detta kan förbättra digitala interaktioner och göra dem mer uppslukande, tillfredsställande eller lugnande, något som kan vara fördelaktigt i appar som virtuella assistenter och digitala verktyg för mental hälsa.
ASMR är idag ett av sociala medias störst växande fenomen med miljarder klick samtidigt som ”verkliga” ASMR-kliniker öppnar sina dörrar. I Paris utlovar ”Relax & Sons” ”tingles” från 70 Euro och uppåt.
Författaren Virginia Woolf skildrar i sin roman "Mrs Dalloway" från 1925 en en situation där ASMR-känslor uppstår.
Även om begreppet ASMR är relativt nytt verkar företeelsen alltid ha funnits.
Virginia Woolf beskriver ”tingels” i ”Mrs Dalloway” från 1925;
”'K … R …', sade barnjungfrun, och Septimus hörde henne uttala bokstäverna tätt intill hans öra, mjukt och dröjande som orgelmusik, […] som en gräshoppas, vilket skrapade skönt mot hans ryggrad och sände upp i hans hjärna vågor av ljud som där störtade samman och bröts.”.
