Jakob Wenngren har bestämt sig för att vara helt öppen med sin sjukdom, för att kanske kunna hjälpa andra.
I det kompakta novemberdis som lagt sig över Uppsala känns det som en bragd att ta sig in till stan. I ljuset av att Jakob Wenngren, som jag möter upp på ett kafé, var inlagd för depression fram till häromdagen, blir min insats lite mindre imponerande.
– När man är deprimerad behöver man tvinga sig ut så mycket som möjligt. Som manisk däremot ska man hålla sig inne, även om att isolera sig är det jobbigaste som finns då, säger han.
Det är ett av de tips om bipolaritet som han ger på Tiktok-kontot jejkan95, nu uppe i 5 000 följare.
– Det började med att jag lade upp videor där jag dansade, när jag låg inne i vintras. Jag var manisk och behövde uttrycka mig. Sedan har det mer och mer handlat om att upplysa om sjukdomen.
2021 gav Jakob Wenngren ut den tudelade diktsamlingen ”Tillbaka till Eden/Edens varma istid”, där den ena halvan är skriven i ett maniskt tillstånd och den andra under depression. Också i sociala medier låter han sjukdomens alla ansikten synas, utan filter. På Tiktok berättar han om upptåg under maniska skov, som när han trodde att han var Gustav Vasa.
– Det där med skam har jag gått ifrån mer och mer, säger Jakob, som nästan bara får positiva reaktioner på sin öppenhet.
– Bipolära och anhöriga skriver till mig att jag har hjälpt dem.
När han själv fick diagnosen bipolär sjukdom var han 21 och drev satirsajten Storkens Nyheter. En av de mest spridda artiklarna handlade om att Gudrun Schyman ville förbjuda skägg. Liksom allt annat han skrev var det helt påhittat.
– Ibland kan jag få dåligt samvete över att jag retade upp folk. En del tog det ju på allvar. Men jag hade ingen agenda, från mitt håll var det bara en kul grej, säger Jakob, idag 28.
Att Gudrun Schyman skulle vilja förbjuda skägg var en av Jakob Wenngrens satiriska fejknyheter. Den publicerades på hans satirsajt Storkens Nyheter och fick stor spridning.
– Det var ju som att jobba med aprilskämt på heltid! Och jag tjänade bra när folk klickade.
Det var med de pengarna han tog in på Sheraton i Stockholm och köpte kläder och smycken för ett sexsiffrigt belopp. När han kom hem, lagom till jul, såg hans mamma direkt att något inte stod rätt till och de åkte till psykakuten. Att ställa diagnos gick snabbt för läkarna. Där och då var Jakob så manisk att han inte brydde sig. Med tiden har han insett att han måste lära sig leva med sjukdomen.
– Den har sänkt sig som en skugga över mitt liv sedan dess. Även när jag mår bra så vet jag ju att det förr eller senare kommer en storm.
Det senaste året har varit ovanligt jobbigt, med toppar och dalar som avlöst varandra. Trots medicin och en familj som stöttar honom ”ända in i kaklet”. Tidigare har han dock kunnat uppleva flera månader av stabilitet mellan skoven.
– 2016 till 2019 hade jag en bra period, pluggade och hade flickvän. Det är det jag siktar på, att bli stabil igen.
Till våren vill Jakob Wenngren fortsätta studierna till att bli diakon.
Om inte Jakob berättat det hade jag inte haft en aning om att han varit inlagd flera gånger bara i år. En anledning till att han delar med sig om sjukdomen är att han fortfarande möter missuppfattningar kring bipolaritet.
– En del kan säga ”jag är så bipolär”, när de menar att de ibland är glada och ibland ledsna. Men det är mycket mer komplicerat än så.
Till våren siktar han på att börja plugga igen med målet att bli diakon. Det han gått igenom har skapat en vilja att hjälpa andra.
– Jag vill ge tillbaka, för all hjälp jag själv har fått från vården, säger Jakob Wenngren.