Tuva Haglund är litteraturvetare vid Uppsala universitet. Hon forskar kring ungas läsning.
I somras låg Colleen Hoovers bästsäljare ”Det slutar med oss” och drällde på mitt vardagsrumsbord. Med rosa omslag och förlaget ”Lovereeds” stämpel. Romanen sorterar in under kategorin modern vuxenromantik om vi ska använda Adlibris klassificeringssystem. ”Åh den här! Är det bra?”, säger plötsligt min 13-årige son och lyfter upp boken. Han ägnar största delen av sin lediga tid med att spela tv-spel, titta på Tiktok och hänga med andra 13-åriga killar och då gör de ovanstående aktiviteter tillsammans. Jag kunde såklart inte annat än tappa hakan.
Jo, förklarade han, tjejerna i klassen, och en massa andra tjejer också, hade tipsat om boken på Tiktok. ”De verkar helt besatta.”
Booktok kallas fenomenet. En plats på Tiktok där (mestadels) unga lägger upp boktips, diskuterar romaner och författarskap, skapar roliga memes och gör läslistor. Booktok har ett sådant genomslag att det påverkar bokförsäljningen. En viktig del av Booktok är att det i första hand handlar om fysiska böcker, inte e-böcker eller ljudböcker.
Samtidigt som läsförståelsen sjunker generellt, både i Sverige och i världen, pågår en rörelse – i viss utsträckning under radarn för många vuxna – som gör att i alla fall en grupp läser mer. Läsningen av tryckta böcker i gruppen 16–29 år har nämligen ökat sedan 2020, visar en studie från Göteborgs universitet.
Och det är inte bara på appen Tiktok som de fysiska böckerna fått något av en uppståndelse, mönstret går igen på alla sociala medier, till exempel har appen Goodreads just nu 75 miljoner medlemmar.
Min andra son däremot, som går i fjärde klass, ingår i gruppen där läsförståelsen sjunkit märkbart enligt den internationella studien Pirls, som kom i våras. Och ja, han satte upp fingrarna i luften och gjorde citattecken när han nämnde lovet som närmade sig. För honom är inte egen läsning förknippat med ledighet (däremot högläsning som jag envist fortsätter med). En kvart om dagen förordnar skolan att han ska läsa hemma. Visst gör han det, men motvilligt.
– Från ett skolperspektiv kan det absolut vara motiverat att jobba på det sättet, men det skapar nödvändigtvis inte läslust. Men man får in en vana, en bättre läsförmåga och sänker tröskeln för läsning generellt, säger Tuva Haglund, litteraturvetare vid Uppsala universitet som forskar kring ungas läsning i förhållande till digitala miljöer.
Många av de fiktiva världarna som i dag intresserar barn och ungdomar är inte begränsade till ett enda medium. Till exempel finns berättelsen om Harry Potter att tillgå i många olika former – bok, film och tv-spel.
– I stället för att tjata på barn att de ska läsa vilken bok som helst, kan man pröva att utgå från deras intresse för fiktionsberättelser i olika medier och se om det kan vara en väg att hjälpa dem hitta ingångar till litteraturen.
För många unga är det ett socialt sammanhang som ger knuffen in i litteraturen. Inte bara unga kvinnor som gillar romance har egna rum på sociala medier, söker man på ord som till exempel horror/skräck plus litteratur så får man minst lika många träffar.
Bland 16- till 29-åringar har läsningen av tryckta böcker ökat sedan år 2020, enligt en studie från Göteborgs universitet.
I den digitala världen finns möjligheter att vara precis så delaktig som man själv vill, och trösklarna kan ofta vara lägre än i den fysiska världen. Kanske vill tonåringen vara med i en digital bokcirkel – genom chatt eller via video, eller bara scrolla bland roliga bok-memes.
– Det är svårt att tvinga fram en läslust om intresset är svalt från början. Ta fasta på var lusten redan ligger! Bibliotekarier är väldigt duktiga på det, de kan tipsa vidare om liknande böcker om barnet eller tonåringen gillat en viss titel, eller är förtjust i en viss fiktionsvärld eller genre.
Uppfattningen att högläsning är till för småttingar har ljudboken slagit hål på. Också vuxna älskar att ha en berättelse i örat.
– Det är ofta mysigt att högläsa även om barnen kan läsa själva, och att prata om boken tillsammans kan också vara en väg till läslust.
Det blir också svårare och svårare att definiera vad skärmtid egentligen är. Och därmed också avfärda skärmtiden som något dåligt.
– Det digitala livet är väl integrerat i de ungas liv, många läser till exempel långa texter, både fiktion och fakta, på skärmen. Läsning och skärm behöver inte ställas emot varandra.
Undersök hellre hur ditt barn använder olika sociala medier och se om det finns beröringspunkter till litteratur och läsning, säger Tuva Haglund.
Berättelser i andra medier kan bli en ingång till litteraturen.