Att ständigt vara uppkopplad på internet kan kännas stressigt och tidsslukande. De vardagliga sysslorna ska hanteras samtidigt som messengermeddelanden, nyhetsnotiser och instagramreels pockar på vår uppmärksamhet.
För några år sedan fick Uppsalaförfattaren Jonas Gren nog och slutade helt med internet under dagarna. Nu beskriver han sig som en nykter digitalist och håller på med en bok på temat.
– Allt mer pekar på att det här hyperuppkopplade tillståndet, med ständiga notiser är ganska omänskligt. Jag tror att vi behöver komma bort från det här hysteriska tempot i kommunikation och uppdateringar, säger han.
Vi möts hemma hos Jonas i Luthagen. Han vabbar sin dotter och medan vi pratar får hon lyssna på ljudbok i hans Ipad. Ja, helt fritt från internet och skärmar lever han inte. Det vore omöjligt, menar han. Men sedan några år tillbaka har han begränsat sin uppkopplade tid till
när han befinner sig i sitt hem.
– När jag cyklar iväg på morgonen har jag den här och ingenting annat, säger han och visar upp sin knapptelefon.
Jonas är van vid att hanka sig fram i samhället med knapptelefon – smartphone har han bara använt i korta perioder för att kunna videosamtala med sin familj när han varit på turné.
När han för fyra år sedan flyttade från Stockholm till Uppsala bestämde han sig också för att skaffa ett kontor utan internetuppkoppling.
Som författare och skribent har han den friheten att själv kunna bestämma över sin arbetstid. Han är medveten om att det är privilegierat och att de flesta inte kan göra så.
– Men då kan man stänga av mobilen när man är hemma istället. Poängen är att ha stora tidssjok under dagen där man inte är uppkopplad. Nu känner sig många tvångsuppkopplade. De vill stänga av men vet inte hur de ska göra det, säger han.
Men visst kan det dyka upp tillfällen även i Jonas arbete då han skulle behöva internet. Det har han fått hitta sina strategier för. I vardagsrummet står en skrivare som han använder för att i förväg skriva ut material han behöver läsa under arbetsdagen. Han visar också upp ett rosa anteckningsblock som han alltid har med sig när han lämnar hemmet.
– Här i skriver jag upp saker som jag behöver kolla upp eller personer jag måste maila när jag har internet. Det blir också ett sätt att sålla. Ofta kommer jag fram till att sådant jag skrivit upp inte var så viktigt.
Livsstilen kommer med en del krångel, det medger han. Utöver arbetet kräver sådana saker som att hitta till nya platser, att köpa tågbiljetter och att betala för parkering mer planering för honom än för gemene smartphoneanvändare. Och ofta halkar han efter i nyhetsflödet.
– En dag när jag kom hem läste jag att Magdalena Andersson både hade blivit vald och avsatt som statsminister under samma dag. Det var lite förvirrande och jag fick läsa ikapp. Men jag känner att det får vara så.
Hans omgivning har vant sig med att han inte går att nå alla tider på dygnet och fördelarna med livsstilen menar han väger tyngre än nackdelarna. Sedan han slutade med internet om dagarna känner han sig lugnare, mindre splittrad och han upplever att han har mer energi.
Jonas säger att han inte vill att det ska framstå som att han moraliserar eller att han tycker att han är bättre än någon annan för att han lever som han gör. Om något menar han att han är lite sämre.
– Anledningen till att jag krånglar så mycket med det här är ju att jag känner att jag inte kan hantera att leva ett uppkopplat liv.
Redan under Jonas studietid, innan smartphonens och de sociala mediernas tidevarv, kunde han känna att datorn på studentrummet stal för mycket uppmärksamhet.
– Jag kollade hela tiden mot min vilja. Jag kunde sitta djupt försjunken i en bok och sen som en sömngångare gå och slå på datorn för att uppdatera mejlkorgen och nyhetssidorna.
Jonas tycker inte att man kan lägga ansvaret på individen, men för honom har beslutet att använda en knapptelefon och att sluta med internet om dagarna, varit ett sätt att må bättre och att återfå makten över sitt eget liv.
– Anledningen till att människor fastnar i uppkopplingen är ju att företag som Meta och X designar sina appar för att vara beroendeframkallande. Men det är företag som är "too big to fail". Vi kan inte vänta på att de ska gå omkull tills vi kan leva bättre liv.