”Om du vill ta dig ur ett missbruk behöver du först inse att du har tappat kontrollen. Därefter behöver du inse att du inte kan fortsätta dricka som förut utan måste sluta helt – det är allt eller inget. Och sedan behöver du inse att du kan få ett bättre liv och söka hjälp”, säger Mikael Bedrup, som arbetat som präst i Gottsunda och Tierp i många år.
”Far du blir så konstig när du dricker”. Det var när Mikael Bedrups lilla dotter sa de orden till honom som han insåg att han hade ett sjuklig alkoholbruk.
— Det var precis de orden som jag hade sagt till min far, som jag lovat mig själv att aldrig bli som, säger han.
Mikael Bedrup är son till Bengt Bedrup, en svensk journalist som när han 1980 intervjuades i tv-programmet ”Här har du ditt liv” plötsligt av programledare Lasse Holmquist fick frågan ”Bengt, hur har du det egentligen med alkoholen?”
— Han valde att vara ärlig om sitt missbruk i tv, vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Det förändrade mitt och många andras liv.
Mikael Bedrup beskriver det som att han ärvde sin fars sjukdom. Men efter de där orden från hans dotter följde han med en kvinna han lärt känna som pluggade till präst på ett möte för Anonyma alkoholister i Uppsala. Det ledde till att han började följa tolvstegsprogrammet för tillfrisknande från beroende – och faktiskt själv började läsa till präst.
I år har han varit nykter i tjugo år och något som hjälpt honom enormt är att hans fru också valt att sluta dricka. I samband med att de båda valde att bli nyktra blev dock Mikael Bedrup varse hur stark alkoholnormen är i Sverige.
— Vi blev knappt hembjudna till folk längre efter att jag berättat att vi slutat dricka. Och när vi väl blev det så sa många till min fru att ”Vi förstår att Mikael inte kan dricka, men du behöver väl inte vara så tråkig?”.
Under hösten kom Socialstyrelsen ut med nya rekommendationer som bland annat löd att den som dricker fyra standardglas eller mer per dryckestillfälle en gång i månaden bör erbjudas vård för riskbruk av alkohol. Rekommendationerna väckte stor debatt i media och anklagades för att vara överdrivna.
”Det är fem till sex gånger högre risk att man blir beroende av alkohol om man börjar dricka innan 15 års ålder än efter 18. Därför är det viktigt att försöka motverka en tidig alkoholdebut”, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.
Fred Nyberg, seniorforskare i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, understryker att personer som har beroende i släkten, förekomst av andra psykiatriska sjukdomar, trauman eller som har exponerats mycket för alkohol har större sårbarhet för riskbruk än andra.
— Men rekommendationerna baseras på väl underbyggd forskning som visar att ett bruk på den nivån ökar risken för alla att bli beroende eller drabbas av cancer. Och globalt ligger skadligt alkoholbruk bakom 5,3 procent av alla dödsfall. Så det är egentligen rätt märkligt att ett högt alkolbruk blivit så normaliserat i vårt land, säger han.
”När jag började gå ut nykter märkte jag att jag hittade tillbaka till dansen”, säger Lisa Åhman, 33 år, som pluggar till och arbetar som gymnasielärare i spanska och psykologi i Uppsala.
En som gått i liknande tankar är Lisa Åhman som pluggar till och arbetar som lärare i Uppsala.
— När jag bodde i Prag hade jag en kompis som ville gå ut hela tiden och jag insåg att alkoholen inte är bra för min kropp. Det gjorde att jag började testa att gå ut nykter och jag märkte att det var roligare och gjorde att jag orkade mer. Men många blir obekväma när man är nykter när de själva dricker. Jag har gått så långt att jag låtsas dricka men hällt ut alkoholen i blomkrukor när mina vänner tittat bort för att få mina vänner att känna sig mer bekväma.
Hennes tips till andra som vill vara nyktra är att beställa ett glas vatten med is och lime för att få det att se ut som en Gin och tonic – men också att hitta vänner som har samma värderingar som en själv.
— Jag tycker att den svenska supkulturen är rätt sjuk och har kommit på att jag trivs bättre med att gå ut när syftet inte är att bli berusad. Och det är lättare om man umgås med andra som känner samma sak.
”Våga ta reda på om du har en riskfylld alkoholkonsumtion” säger Caroline Björck, adjungerad lektor i medicinsk psykologi vid Uppsala universitet, som bedriver forskning om alkoholriskbruk bland patienter med hjärtsjukdom.
Caroline Björck, docent, legitimerad psykolog och adjungerad lektor i medicinsk psykologi vid Uppsala universitet, menar att den som vill göra det lättare för andra att vara nyktra kan se till att det finns flera olika alkoholfria alternativ – och tänka över hur man uttrycker sig om alkohol för att undvika att det uppfattas som ett krav att dricka.
— Misstänker man att någon har problem med alkohol är det en bra att berätta för personen att man är orolig för den. Det brukar kunna hjälpa och uppskattas över tid. Och om man misstänker att man själv har en riskfylld alkoholkonsumtion är det viktigt att våga göra självskattningstest och söka hjälp.
Mikael Bedrup menar att ett alkoholmissbruk också handlar mycket om personerna som möjliggör missbruket.
— Anhöriga måste våga ställa krav och själva söka hjälp för medberoende. Och man bör minnas att det aldrig är att vara illojal att berätta att någon har sjukdomen alkoholberoende. Bara cirka två procent av alla alkoholmissbrukare sitter på en parkbänk, de flesta hittas i vardagsrumssoffan.