Dörren öppnas till Ofvandahls kafé, in kommer Elias Fredlund. I handen har han en liten varukorg i rosa plast från Ica.
På kaféet tillbringar han mycket tid mellan sina bussresor eftersom han pendlar från hemmet i Enköping till Amerikanska gymnasiet i Luthagen där han går andra året på naturprogrammet.
Han började handarbeta för tre år sedan då han via Rookie startups i Uppsala som tränar unga i entreprenörskap, startade eget företag där han tillverkade och sålde ljus. Ritat och målat har han gjort sedan han var riktigt liten. Att arbeta med händerna gör att han mår bättre.
– Det gör att jag inte tänker på domedagen. Min ångest över framtiden försvinner för en stund. När jag känner mig uttråkad på handarbete kan jag scrolla på mobilen men då känner jag inte alls samma glädje i kroppen som när jag broderar eller täljer. Att scrolla Tiktok på mobilen är enbart en sysselsättning och jag blir mest irriterad av det, säger han.
Elias visar sin klädsel för dagen. Byxorna är prydda med håligheter, en liten kedja och ett detaljrikt myller av text och bilder som han målat, blekt fram med en tops doppad i klorin. T-shirten han har på sig har han modifierat.
Han kan sitta flera timmar i en bod hemma på tomten och tälja långa pinnar i olika former och han målar både analogt och via dator.
– Jag har adhd så jag gör alltid många olika saker. Jag kan inte kolla på film utan att göra något med mina händer och jag kan inte sitta och måla eller brodera utan att ha musik på eller titta på någon serie.
Han tar upp sin rosa varukorg och ställer den i sitt knä. Den är till brädden fylld med handarbeten. Han plockar upp ljusen han tillverkar, en bågnande påse proppad med olika broderigarner, sin sax och sitt broderi som han bär med sig överallt. Tyget är spänt i en sybåge, mönstret har han själv ritat. Han fyller motivet med olika stygn, langett, kedjestygn och franska knutar. En helg tittade han på 30 avsnitt av den animerande serien "One piece" medan han broderade. Serien fyller mest uppgiften som ett bakgrundsljud.
– Jag blir väldigt lugn. Ibland kan min hjärna gå väldigt snabbt. Att sitta och brodera gör mig fokuserad, jag behöver inte lyssna på mina egna tankar. Samma rörelse med nålen gör att jag inte behöver tänka så mycket på vad jag gör, det är väldigt skönt. Jag kan sitta i flera timmar och brodera och jag blir så glad när jag ser att det blir något av det, säger han.
En fjärdedel av svenskarna ägnar sig åt någon form av handarbete och att exempelvis stickning gör gott för personer som lever med psykisk ohälsa bekräftas i en studie från Göteborgs universitet. En del av dem som deltog i studien stickade i stället för att ta ångestdämpande medicin.
– Några stickade för att dämpa ett självskadebeteende. Steget till att skära sig eller till ett matmissbruk blev längre och det verkade lugnande samtidigt som det sänkte farten på tankarna i huvudet. Man ökade också tilltron till sig själv genom att man faktiskt klarade av någonting, säger Joanna Nordström, yrkesverksam arbetsterapeut och doktorand vid Göteborgs universitet samt huvudförfattare av studien.
För den som vill umgås med andra under handarbetet finns flera möjligheter. Uppsala stadsteater har vid upprepade tillfällen ordnat stickcafé på Intiman. Flera av nationerna har hantverksgrupper och garnbutiken Yllotyll anordnar träffar.
Pea Sjölén som är hemslöjdskonsulent i Uppland berättar att de är på gång att starta fler hantverksgrupper för unga.
– Vi startar en grupp i våra lokaler i Kaniken denna vecka. Den är sluten för att de ska känna sig trygga i sin grupp, men vi har för avsikt att starta fler under våren som blir öppna för allmänheten, säger han.
Även Elias Fredlund har varit med och startat en handarbetsgrupp inom Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, i Uppsala. De hade sin första träff i december.
– Vi träffas två gånger i månaden för att arbeta tillsammans och lära av varandra, jag har lärt mig virka.
Vi går upp till universitetsparken för fotografering. Elias sätter sig på en bänk och tar upp sitt broderi. Han får fatt i nålen och börjar trä den upp och ner.
Vad vill du med hantverket i framtiden?
– Helst vill jag kunna dela det med resten av världen och mina vänner och förhoppningsvis kunna tjäna lite pengar om jag blir riktigt bra, säger Elias Fredlund.