Emin Ghafoor, 4 år, gillar att vara ute på förskolan.
Julledigheten dröjer sig kvar på Näktergalens Waldorfförskola, det är få barn på plats veckan efter nyår. De som är där springer och hoppar i snön och åker rutschkana. Eller försöker att åka, kanan är helt snöfylld.
Väl inne i värmen syns inga digitala verktyg, inga skärmar alls. Det som syns är spår av kojbygge och kaffekalas, på hyllor står dockor i olika storlekar på rad. I ett angränsande rum där de allra minsta barnen håller till sitter ettåringen Alina Chapovalova tillsammans med Camilla Forsberg, snart färdigutbildad Waldorfförskollärare. Alina tittar storögt in i en korg och har en träsmörkniv i handen som hon dunkar och drar längs korgens väggar.
– Vi lyssnar på ljud. Det blir roliga ljud inne i korgen, säger Camilla Forsberg.
I dag finns riktlinjer i läroplanen för förskolan att varje barn ska använda digitala verktyg. I oktober i fjol gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta bort dessa krav, det nya förslaget ska presenteras senast 4 juni i år.
Barnläkarföreningen har kommit med rekommendationer om att barn inte ska använda skärmar alls före två års ålder och högst en timme om dagen för två- till femåringar.
Keta Gräsman är biträdande rektor för Näktergalens Waldorfförskola. "Mänsklig kontakt kan inte ersättas, vi berättar sagor och läser för barnen utan att använda läsplattor så det blir ingen skillnad med de nya riktlinjerna", säger hon.
Keta Gräsman, biträdande rektor för Näktergalens förskola, har arbetat inom förskolan i 35 år.
– Jag är glad över dessa rekommendationer och har väntat på dem, men jag är inte förvånad. Vi har inga skärmar alls i förskolan. Vi anser att de inte tillför något till barns utveckling, vilket forskning och WHO:s rekommendationer har visat, säger hon och menar att det handlar om att skapa vanor hos barnen:
– De behöver öva på mycket, bland annat på sin motorik och på social kompetens, vi fokuserar på sinnena. När vi är ute i skogen tränar vi bland annat balanssinnet som är betydelsefullt för själva bildandet och vidareutvecklingen av hjärnan. Vi berättar sagor och läser för barnen, det är viktigt för dem att ha ögonkontakt, öva språket och att ha mänsklig närhet, säger hon.
Monica Junefelt är rektor för Stenhammars och Berwalds förskolor i Gottsunda. De använder sig av green screen tillsammans med barnen och hon säger att det inte kommer att bli någon skillnad om riktlinjerna förändras.
Monica Junefelt är rektor för kommunala Berwalds förskola i Gottsunda. Hon säger att de inte använder skärmar på så sätt att barn stillasittande blickar ner i en skärm utan mer som ett verktyg likt penna och papper. Om riktlinjerna förändras gör det ingen skillnad för oss, menar hon.
– Vi kan projicera bilder på väggen samtidigt som vi läser en saga. Till exempel när vi läser "Knacka på" projicerar vi den tecknade bilden av dörren på väggen och barnen kan själva knacka på. Vi kan även projicera rörliga bilder på exempelvis ett akvarium eller en tåg- eller flygresa, med hjälp av en greenscreen kan barnen då gå bland fiskar eller se sig om i världen, säger hon.
Flera kommunala förskolor projicerar bilder på väggen genom att koppla ihop en läsplatta med en projektor. På så sätt kan de förena exempelvis analog läsning med digitala bilder.
Den kommunala Dirigentens förskola arbetar på liknande sätt liksom Uppsala Montessoriförskola. Rektorerna där säger också att de inte kommer att förändra sina aktiviteter om nya riktlinjer införs.
År 2011 när de digitala verktygen skulle inlemmas i förskolors verksamhet blev Väpnarens förskola i Svartbäcken en pilotförskola. De köpte in läsplattor för att undersöka hur de skulle få in dem som ett verktyg för lärandet. De provade flera olika appar då barnen fick sitta två och två, men apparna gav inte det som pedagogerna var ute efter som exempelvis språk- eller matematikstimulans.
Under raster kan barnen få använda läsplattorna för att leta upp mönster till pärlplattor eller för Minecraft där de bygger världar. De minsta barnen upp till tre år får använda plattorna till att rita, då kopplas plattan till en projektor så flera ritar tillsammans. Det kommer de att fortsätta med även om Skolverket ändrar sina riktlinjer.
– Det kommer inte förändra någonting. Jag tycker att hela debatten är sned. Vi diskuterar skärmtid, men vad är det? Förskolan ska se till att barnen inte sitter stilla alltför mycket, men de sitter stilla när de bygger Lego också. Det är en ganska ytlig debatt det här med skärmtid och vi kan motivera varför vi använder skärmar, säger Annelie Hesselbäck, rektor för Väpnarens förskola.
Inger Moritz, UNT:s egen expert på frågor som rör barn och unga.
Inger Moritz, legitimerad psykolog samt psykoterapeut, är UNT:s egen expert på frågor som rör barn och unga.
– När det gäller små barn verkar forskning visa på negativ inverkan på utveckling av språk och kommunikation när det gäller skärmanvändning. Jag tänker att förskolan kan få vara skärmfri för att barnen ska få leka och lära på andra sätt, skärmfärdigheter hinner de lära sig senare, säger hon.