Nova kan känna en press att utforska de många möjligheter som nu finns för kvinnor. "Jag kan känna att man ju 'ska ha' några vilda år", säger hon.
– Förr fanns det inte samma möjligheter för kvinnor att studera och göra karriär och det var mer press kring att föda barn. Nu finns det snarare en press att utforska alla möjligheter.
Det säger Nova, som är 24 år och studerar teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, om varför hon tror att det föds färre barn i dag.
Det har nämligen inte fötts så få barn i Sverige som nu – i snitt 1,49 barn per kvinna – sedan man började mäta födelseantal år 1749. Något som lett till att förskolor fått stänga igen och att vi på sikt lär få en mindre grupp arbetsföra personer som ska försörja den större gruppen äldre.
Nova var länge osäker på om hon ens ville ha barn.
– Mina föräldrar fick barn när de var 25 men jag känner att de brast i sitt mående. Jag tror unga i dag mer vill ha allt på plats innan de skaffar barn och att vi vet mer om föräldrars betydelse, det pratas mycket i sociala medier om anknytningsteori och ”gentle parenting”.
Det är först efter att Nova träffat sin kille som hon nu känner att hon kan tänka sig barn i framtiden.
– Vi började prata om vilket stort ansvar det är att skaffa barn och då kände jag att ”Det här är en person jag skulle lita på i ett föräldraskap”.
Ibland blir dock inte livet som man tänkt sig. Maja från Knivsta var 41 år när hon födde sitt barn men ville ha barn tidigare. När hennes äktenskap sprack då hon var 36 år kände hon sig dock inte redo att träffa någon ny och valde i stället att frysa in ägg.
Ägginfrysningen var för Maja något att falla tillbaka på men eftersom lagen då krävde att man hade en partner för att använda äggen kunde hon inte göra det. I stället blev Maja gravid genom insemination men hon önskar att hon förstått tidigare hur svårt det är att bli gravid på det sättet.
– Insemination är en väldig dyr behandling och för mig behövdes fem inseminationsförsök. Sedan hade jag en komplicerad förlossning som det tog tre år att läka från och när jag väl gjort det kände jag inte att det fanns förutsättningar för mig att skaffa ett till barn, säger Maja.
Evangelia Elenis, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, påpekar att äggnedfrysning kan ge en falsk trygghet då en kvinnas fertilitet är en produkt av många samverkande faktorer.
Forskningen vet inte varför det föds färre barn i dag. Påverkade faktorer tros vara kvinnors ökade möjligheter att studera och arbeta och större tillgång till preventivmedel vilket gör det mer möjligt att planera sin graviditet. Att vänta med barn kan dock i sig göra det svårare att skaffa barn.
– Studier visar att cirka 34 procent av alla samlag en kvinna har på en månad leder till en förlossning om hon är 20 år. Är hon 30 är dock siffran 17, om hon är 35 så är den 12 och är hon 40 är så är siffran bara 6 procent. Risken för missfall ökar även med åldern, säger Evangelia Elenis, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Hon menar även att åtgärder som att frysa in sina ägg kan ge kvinnor en falsk trygghet.
– Äggnedfrysning kan leda till graviditet men det är viktigt att veta att antalet ägg du får ut inte säger något om kvalitén på dem och att en kvinnas fertilitet är en produkt av många samverkande faktorer.
Saker som också påverkar är användning av tobak och droger, övervikt, tidigare infektioner och om det finns problem med äggledarna, oregelbunden ägglossningen eller partnerns spermaproduktion.
Elin Ternström är barnmorska, lektor vid Högskolan Dalarna och affilierad forskare vid Uppsala universitet. Hon har tillsammans med Elisabet Rondung vid Mittuniversitetet utvecklat en behandling för personer som haft en traumatisk förlossningsupplevelse.
Forskning visar även att de som har förlossningsrädsla är mindre benägna att skaffa barn.
– 20 procent av kvinnor i Sverige har förlossningsrädsla och nästan 10 procent har haft en negativ förlossningsupplevelse. Rädslorna kan röra att inte klara en förlossning fysiskt eller psykiskt, barnets hälsa och att inte få rätt stöd, säger Elin Ternström, lektor vid Högskolan Dalarna.
Uppsalabon Rakel, 43 år, skulle till exempel gärna skaffa ett till barn men vet inte om hon vågar då hennes första förlossning ledde till flera IVO-anmälningar och att hon kände sig utelämnad till vårdpersonal som bland annat satte igång henne utan hennes samtycke.
– Jag tror att kvinnor i dag är mer vana vid att bli behandlade som människor och därför kanske inte återvänder till en förlossningsvård som inte behandlar en så.
Rakel överväger efter en traumatisk förlossning att föda utomlands om hon blir gravid igen.
Såväl Nova som Maja och Rakel lyfter också ekonomin som en viktig faktor för barnafödandet.
För Maja och Rakel som är ensamstående skulle det göra stor skillnad om det var lättare att få en fast anställning samt bostadsbidrag som ensamstående. Och för Nova känns det otänkbart att skaffa barn när hon går på CSN.
– På den inkomsten klarar jag ju knappt mig själv och när jag skaffar barn vill jag inte behöva matplanera i minsta detalj, säger hon.
Fotnot: Nova, Maja och Rakel heter egentligen något annat