Nästa år är fyller den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år. En lång tid, särskilt jämfört med många andra av världens länder där det än i dag råder censur och hårda straff utdöms mot dem som motsätter sig den politiska makten.
Och trots att mycket i världen utvecklas åt rätt håll, som att den extrema fattigdomen minskar, verkar det som att det fria ordet blir allt mer hotat.
– Jag blev ordförande i svenska PEN 2009 och sedan dess har yttrandefriheten minskat över hela världen. Det är kusligt att se hur många länder som formellt kallas demokratier inskränker denna frihet på olika sätt, säger Ola Larsmo, författare och UNT-medarbetare som medverkar på flera seminarier under årets bokmässa.
Han nämner mässans fokusland Ungern där regeringen på olika sätt försöker kontrollera det offentliga samtalet genom att byta ut mediechefer efter deras politiska åsikter. Ett annat exempel är Turkiet som formellt är en demokrati i det att man väljer sina makthavare.
– Det är dock inte det enda kriteriet för att en stat ska vara demokratisk. Lika viktig är den fria offentligheten, med fria debatter och samtal, vilket alltmer inskränks Turkiet. I Mexiko däremot har man många oberoende medier. Men så fort de rapporterar negativt om knarkmaffian riskerar de att mördas.
I Sverige utgör yttrandefriheten och offentlighetsprincipen grundstenar i det öppna samhället. Men också här finns anledning att diskutera det fria ordet och hoten mot dess existens.
Journalisten och UNT-medarbetaren Ulrika Knutson, som bland annat kommer att vara moderator för seminariet ”Vad frihet får kosta”, menar att vi tar våra rättigheter för givna.
– Men det ska man aldrig göra. Censuren och krafterna som ropar på censur sover aldrig. Jag tror att de mycket tidiga pionjärerna som var med och fick till stånd våra lagar skulle vara de första att säga att de hela tiden måste försvaras och motiveras, i varje nytt skede.
Hon ser en rad hot mot den svenska yttrandefriheten, som juristernas ökade inflytande och tendens att vilja ändra lagstiftningen, där hon lyfter fram de tidigare försöken att låta Sverige anpassa sin unika offentlighetsprincip till EU:s regler.
Ett annat hot är den självcensur som riskerar att följa av rädslan för det ökade hatet och hoten mot journalister och författare. Ola Larsmo håller med.
– Journalister och författare upplever i dag något vi inte sett sedan kriget. Så fort man kritiserar högerextrema krafter, och till dem räknar jag SD, blir man mordhotad. Se bara på hoten mot Niklas Orrenius och Annika Hamrud för ett par veckor sedan. En del vill göra en poäng av varifrån hoten kommer men för den drabbade är det inte viktigt om det kommer från islamister eller högerextremister. De är samma andas barn och vill tysta dem som tycker annorlunda.
Högerextrema krafter och anonyma näthatare använder alltså lagstadgade rättigheter som argument för att få hota och uttrycka sig hatiskt mot dem som inte delar deras åsikter om exempelvis invandring och mångkultur. Det väcker frågan: Är något rätt bara för att det är tillåtet?
– Jag vill tro att vi kan ha två tankar i huvudet samtidigt. I det öppna samhället måste man kunna sätta yttrandefriheten främst men samtidigt värna om tolerans och religionsfrihet. Annars abdikerar man i försöket att vara en intellektuell människa. Men det är otroligt komplext och jag tror att frågan hur yttrandefriheten ska förenas med tolerans kommer att bli allt viktigare i vårt samhälle, säger Ulrika Knutson.
Uppsalapoeten och översättaren Jasim Mohamed medverkar även han under bokmässan och tycker att det fria ordet alltid måste värnas till det yttersta.
– Inget ska förbjudas, inte ens lögner. Sådana ska bemötas. Invandringen är en stor fråga för ett samhälle och den måste kunna diskuteras. I det avseendet ska man skilja mellan hets mot folkgrupper och åsikter. Ingenting är för komplext så länge man samtalar om det.
Han beskriver yttrandefrihet som mänsklighetens väg ut ur djungellagens livsvillkor, som slaveri kontra civilisation. Mest orolig är han för att bildningsnivån i dag sjunker bland människor, vilket på sikt kan leda till att yttrandefriheten förlorar sin demokratiska funktion. Detta gör den fria litteraturen än viktigare.
– Den bildade människan har möjlighet att granska lögner, skilja dem från sanningar och är mindre benägen att underkasta sig villkoren. Litteraturen kan vrida och vända på sanningar och lögner och se på dem från olika perspektiv. Människan vill utan tvekan bli en bättre varelse. Det kan göras genom att få en djupare förståelse för sig själv. Den möjligheten kan litteraturen erbjuda och därför måste den vara fri.