Hannah Lutz skrivlust triggas av stämningar, av det som är märkligt och lite svårt att förstå. För fyra år sedan köpte hon ett hus i Småland tillsammans med några danska vänner. Den gamla byggnaden, en före detta folkskola utanför Tingsryd, har de sedan använt ömsom som semesterbostad ömsom som arbetslokal för den som behöver dra sig undan.
För finlandssvenska Hannah Lutz blev både byggnaden och byn avgörande för debutromanen ”Vildsvin” som kommer på svenska i mars. När hon och hennes danska husvänner började sitt Smålandsliv var traktens vildsvin det stora lokala samtalsämnet. Efter att ha varit utrotade i över 100 år ökade grisarna nu i antal även i Småland; det var svårt att se exakt vad det skulle innebära
– De var en del av stämningen när vi kom dit. Alla grannar talade om dem och det fanns jägare i skogen. Folk var bekymrade, vildsvinen skapade mycket problem för dem som hade jordbruk och trädgårdar.
– Samtidigt fanns det så många myter och historier, man ville gärna prata om dem, det var nästan en apokalyptisk stämning, som om de här vildsvinen skulle ta över, och flytta in i husen, en känsla av att det sprider sig så snabbt och att människorna inte har någon kontroll.
Hannah Lutz plöjde amatörfilmer på Youtube och väntade ivrigt på att få se några av de ljusskygga grisarna i verkligheten. När de inte kom började hon skriva om dem i stället för att försöka återskapa något av den stämning som vid det laget redan var bruten.
– Jag försökte hålla fast den i boken, fånga in den.
Hannah Lutz, växte upp i finlandsvenska Ekenäs, hemmaort för bland andra Monika Fagerholm och Jörn Donner. Grannskapets författare fanns där lika självklart som andra yrkesgrupper och skrivandet framstod alltid som en möjlighet. Som barn älskade Hannah Lutz att skriva och läste gärna oförfärat upp sina texter.
– Men sedan blev skrivandet mycket mer privat, och när jag började på universitet blev jag mer intresserad av akademiskt skrivande.
Lusten att formulera sig skönlitterärt kom dock tillbaka och efter studierna i Åbo sökte hon till Författarskolan i Köpenhamn som återigen hade öppnat sin utbildning för elever på olika nordiska språk.
I dag bor hon i ett litet kollektiv utanför Roskilde, och när den här intervjun görs ska hon snart föda sitt första barn. Även via Skype hörs det hur hon skiner upp när hon talar om den rörelse och gemenskap som finns i dagens unga danska författargeneration.
– Folk läser varandras texter och låter sig inspireras. Att man söker sig till varandra tror jag gör mycket för den litterära miljön. Man är kollegor och uppmuntrar varandra. Men får till och med stjäla på ett helt annat sätt än vad jag hade förväntat mig.
Debutromanen, som redan översatts och getts ut av ett danskt förlag, speglar utvecklingen hos några personer som återkommer i egna, separata kapitel. Här finns kommunaltjänstemannen Glenn, som har svinen bökande i sin trädgård, men också den könsobestämda Ritve, en besökare utifrån vars intresse för grisarna tycks bottna i en surrealistisk längtan efter de starka vilda djurens flockgemenskap.
– Ritve bara drömmer om dem, men vildsvinen gör något med alla de här personerna, får dem att uppfatta sig själva på andra sätt. (TT)