Kholod Saghir är konstnärlig ledare på Uppsala internationella litteraturfestival. "Det som är nytt för i år är att vi skapat utrymme för diskussioner och paneldebatter mellan författarna", säger hon.
Ibtisam Azams roman "Sifr al-Ikhtifaa" (2014) fick internationellt genomslag när den fem år senare översattes till engelska som ”The book of disappereance”.
– Saker jag skriver är kopplade till min historia och vad som hänt i mitt hemland där jag växte upp, säger hon på telefon från New York.
Två vänner, en palestinsk och en judisk, försöker hantera traumat av att israelerna upptäckt att alla deras palestinska grannar försvunnit. Berättelsen konfronterar två minnen av deras olika perspektiv. Ariel, en liberal sionist är kritisk mot ockupationen av palestinska områden men tror samtidigt på det israeliska projektet. Alaa förföljs av sin mormors minnen av fördrivning och av att ha blivit flykting i sitt eget hemland.
Ibtisam Azam växte upp i en liten stad nära Jaffa. Hon berättar att Jaffa innan 1948 var den viktigaste staden i Palestina då den var mest ekonomiskt och kulturellt utvecklad. Majoriteten av människorna blev sen bortdrivna.
– Jag ville ha med Jaffa som en symbol för vad som hände då.
Ibtisams mormor är ursprungligen från Jaffa. Hon var en av dem som blev fördriven, men stannade i närheten. Mormodern i boken är inspirerad av Ibtisams mormor.
– Den är inte rakt av baserat på henne, men av hennes karaktär och berättelser om Jaffa som hon berättade för mig när jag var barn.
En av anledningarna till att Ibtisam skrev boken var för att prata om grundorsaken till den palestinska katastrofen.
– Jag har noterat att man ofta i det israeliska samhället, även bland de så kallade liberalerna, till den största delen pratar om ockupationen 1967 (sexdagarskriget). Men det är så mycket som är utelämnat, vilket är det som hände 1948 och påverkar palestinierna än idag.
Ibtisam Azam berättar att vara skribent är ett bra sätt att föra verkligheter närmare människor runtom i världen.
– Man kan gå in i den inre världen av människor som är påverkade av de saker som nyheterna skildrar på endast en minut. Romanen är alltid en plats att fördjupa sig i vad som händer.
Hon fortsätter:
– Det är inte ofta omvärlden hör palestinska röster. Det finns gott om rubriker i nyheterna om ämnet, men inte så mycket om vad det faktiskt innebär att vara under kolonisering eller vad ockupation och apartheid innebär i det dagliga livet.
Uppsala internationella litteraturfestival arrangeras för sjunde året, 20–23 mars.