Vad ska ni prata om ?
– Hennes septologi "Om uträkning av omfång" som hon är i färd med att skriva, del tre kom nyligen på svenska. Den handlar om Tara Selter som fastnar i tiden, den 18 november upprepar sig om och om igen genom hela verket. Solvej Balle skriver om tiden som en plats och som en behållare. Jag vill också fråga henne om att hon tagit kontrollen över utgivningen, att hon har gjort allt från ax till limpa.
Vad läser du in i hennes texter?
– Det finns otroligt många tolkningsmöjligheter. Till exempel handlar det om att vi är fångade i parallella spår, om ensamhet, klimatet; allt är utjämnat till en evig upprepning av en grådaskig höstdag. Det handlar även om en globaliseringsutjämning, en kulturell urvattning där enbart ett europeiskt tillstånd gäller.
Vilken dag skulle du vilja uppleva om och om igen?
– (Skratt) Det skulle väl vara en skön junidag. Jag tycket att hon fångar hur våra dagar upprepar sig, man vaknar på sätt och vis till samma dag hela tiden. Det är skönt att försonas med det. Hon ger oss nya sätt att tänka.
Blir du inspirerad av hennes sätt att skriva?
– Det är en text som tar sig in i kroppen, jag blir drabbad av den på ett djupare plan, kanske på grund av monotonin. Jag blir väldigt fascinerad av sättet hon arbetar med det korta formatet, vilket är främmande för mig, och hennes sätt att hitta till humor och ljus.
Vad skriver du själv?
– Jag skriver på en roman som kommer ut nästa år, det är något helt annat än det Solvej Balle skriver.