Gunnar Birgegård kan se tillbaka på ett långt yrkesliv som läkare på Akademiska sjukhuset. Många av de känslosamma stunderna har han gestaltat i sin poesi.
"När allt står på spel – Dikter om liv och död" är namnet på Gunnar Birgegårds debutbok. Det är en titel som tydligt anger vad det handlar om – tillfällen när sjukdom ställer en människas existens på sin spets.
Som hematolog med blodsjukdomar som specialitet, gav han patienter och anhöriga både positiva och nedslående besked under sina 40 år på sjukhuset. I dikterna "Bära bud I" och "Bära bud II" gestaltar han spännviden:
"Säkert har du hört mig komma
och förstått varför jag dröjer.
Jag lyfter handen för att knacka
och ser redan hur vi sitter
därinne
två trötta, rädda människor.
Ibland är det mycket tungt att bära bud."
– Det handlar om en situation man ofta är med om som cancerläkare. Att ge patienter och anhöriga sådana besked blev inte lättare med åren. Känslomässigt var det alltid lika svårt. Det enda som blev lättare är att man med tiden kunde hantera sin egen roll bättre, säger Gunnar Birgegård.
Den andra dikten inleds med cykelturen längs den "koltrastsnitslade vägen" från bostaden i Flogsta till sjukhuset. Han vet att han i dag ska få gå in till sin patient Ella med ett glatt budskap. Det slutar i ett fullständigt känslokaos där maken skrattar högt av lycka, medan Ella storgråter och släpper fram alla oro hon känt under sin sjukdomstid:
"En svart flod av instängd skräck
bryter äntligen sina höga vallar
sköljer oss alla med."
– "Bära bud II" handlar om en situation som tog tid att begripa. Förståelsen växte fram när jag senare skrev dikten.
De närmare 30 dikterna i volymen är skrivna under i stort sett hela yrkeslivet. Han har ytterligare ett antal texter i skrivbordslådan, men inte speciellt många.
– Jag har skrivit då och då när jag haft behov av att bearbeta händelser och möten jag varit med om. Det har varit situationer jag upplevt starkt och ibland kanske inte riktigt förstått. Då har jag försökt att formulera mig och göra det på ett sätt som inte bara är intellektuellt utan också intuitivt.
Diktandet och skapandet av korta, koncentrerade prosastycken har fungerat som en sorts egenterapi för Gunnar Birgegård.
Gunnar Birgegård återkommer flera gånger till diktandet som en sorts självterapi. Visst har han pratat av sig med läkarkollegor och sjuksköterskor, men generellt är bearbetning av starka upplevelser ett eftersatt område inom sjukvården, menar han.
– Det är säkert väldigt olika beroende på vilken verksamhet det handlar om. Det är vanligare i cancervården, men min erfarenhet är att om det saknas rutiner och fasta mötestider för uppföljning och bearbetning, så blir sådant sällan av.
Själv jobbade han för att få till sådana samtal under sina decennier på hematologen. På den veckovisa "problemronden" verkade han för att man också skulle lyfta patientens psykologiska och emotionella problem, inte bara de medicinska, och tog initiativ till samtalsgrupper för läkare och sköterskor. Han har också drivit undervisning i patient-läkarkommunikation, både för cancerläkare och inom läkarutbildningen.
Utgivningen av diktsamlingen har Gunnar Birgegård bekostat själv utan ett förlag i ryggen. Boken kan beställas direkt av författaren, som också hoppas kunna sälja den i bokhandeln.
Men det är ändå skrivandet som varit viktigast i Gunnar Birgegårds strävan efter att bearbeta sina upplevelser, även om det inneburit att han tagit med sig jobbet hem.
På tisdag 13 september blir det boksläpp i Mallas sal på stadsbiblioteket. Då medverkar Gunnar Birgegårds vän, Uppsalamusikern Matti Andersson, som 2016 diagnosticerades med den obotliga blodsjukdomen myelom. Hans accordeon kommer att kommentera Gunnars Birgegårds recitation av de egna dikterna.