Efter att Sigrid Schottenius Cullhed skrivit klart sin kandidatuppsats för 20 år sedan läste hon latin. "Jag snöade in mycket på myter. Sedan har jag jobbat mycket med den romerska litteraturen och hur den påverkar litteraturen idag, ofta utifrån genusperspektiv." säger hon.
Det var en gång en atensk prinsessa, Filomela, som blev våldtagen av sin svåger, kung Tereus. För att inte bli avslöjad skär kungen av Filomelas tunga. Men genom att väva in tecken i en duk lyckas hon ändå berätta om det brott hon utsatts för.
Så börjar Filomelamyten, en antik berättelse som författare i alla tider återvänt till i beskrivningar av sexuellt våld och dess efterspel. Myten återkommer framför allt i skildringar av hur våldtäktsoffer tystas ned.
Sigrid Schottenius Cullhed, docent och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat hur Filomelamyten tar sig uttryck i ett antal skönlitterära verk. Nu presenterar hon sin forskning i en ny bok.
– I verken kan man se att det finns en normering av beteendet efter ett övergrepp, att det säkraste är att inta en tyst och passiv hållning.
Filomelamyten som vi känner till den idag skrevs av den grekiske tragediförfattaren Sofokles. När Filomela avslöjar Tereus brott leder det till en sådan brutal hämnd, att den enligt Sofokles är ännu värre än själva våldtäkten.
Sigrid Schottenius Cullheds bok "Filomelas förvandlingar – Myten om det outsägliga" undersöker även en annan version av berättelsen, skriven av den romerske författaren Ovidius. Han kallar våldtäkten och de andra brotten i myten för "nefas", vilket betyder "det man inte ska göra och det man inte ska tala om".
– Den romerska varianten hör till en litterär kultur som ligger närmare människors verklighet och normer idag. Den visar att föreställningar om att en våldtäkt är outsäglig kommer från en romersk begreppsvärld.
I Ovidius berättelse kallas våldtäkten Tereus begick mot Filomela ”nefas". Och när hon berättade om det, så förde hon det som är "nefas" vidare.
– Man kan läsa berättelsen på så vis att det är explosivt och farligt att tala om våldtäkt.
Sigrid Schottenius Cullhed menar att anledningen till att myter ofta återkommer i litteraturen både beror på en igenkänningsfaktor och att de kan anpassas utifrån vad vi vill säga om vår samtid.
– Jag hoppas kunna bidra till en djupare förståelse kring den kultur som finns kring sexuellt våld idag. Jag vill visa att det är med rötter i romersk kultur som vissa av våra föreställningar av våldtäkt som tabu finns.