Smilla Strandberg, 21, har sökt litteraturvetarprogrammet till höstterminen 2024. Idag fick hon veta att hon har blivit antagen.
Idag kom höstens antagningsbesked till universiteten. På Uppsala universitet var det som vanligt på jurist-, läkar- och ekonomiprogrammen som hade flest sökande. Men bland fristående, terminslånga grundkurser var litteraturvetenskapen en av de svåraste att komma in på, sett till gymnasiebetyg.
För att bli antagen krävdes 20,60 meritpoäng av 22,50 möjliga.
Sammantaget har 548 personer sökt litteraturvetenskap, antingen som fristående kurs eller genom litteraturvetarprogrammet. 77 har blivit antagna.
En av de sökande är 21-åriga Smilla Strandberg från Uppsala.
– Jag fick precis veta att jag har blivit antagen, säger hon när UNT ringer upp.
För Smilla har valet att läsa humaniora inte alltid varit självklart, men efter att ha läst en delkurs i rysk litteraturhistoria bestämde hon sig för att det kändes värt att fortsätta med litteraturstudierna.
– Länge kände jag att jag måste plugga för att ha en bra utbildning och få ett jobb. Jag försökte gå tekniskt basår, men det var inte för mig. Nu vill jag plugga något kul, och jag tycker att det är roligt att läsa.
Att unga läser mindre och får försämrad läsförståelse för varje år som går vittnar bland annat Pisa- och Pirls-undersökningarna om. Fyra av tio personer födda på 00-talet läser inte alls, enligt Internetstiftelsens rapport 2023.
Som skönlitterärt intresserad 21-åring sticker Smilla Strandberg ut.
– Jag började läsa sent, inte förrän gymnasiet. Men då läste jag mycket. Jag och min bästa kompis gillar att läsa, så vi diskuterar och byter böcker, säger hon.
Läsningen minskar i Sverige, särskilt bland unga. Vid Uppsala universitet var litteraturvetenskap en av de svåraste fristående terminslånga grundkurserna att komma in på med gymnasiebetyg.
I debatten om den alltmer minskande läsningen är de flesta överens om att läsning är något positivt. Men att studera eller jobba med litteratur är inte lika självklart. Åtminstone inte i Smillas omgivning.
– Den enda frågan jag får när jag berättar vad jag ska plugga är "Vad får man för jobb av det?" eller "Vad ska man med det till?"
Reaktionerna avskräcker däremot inte Smilla.
– Jag har bara hört positiva grejer från folk som har pluggat litteraturvetenskap innan. Jag ser fram emot att läsa och diskutera böcker på heltid, säger hon.
Hon tycker att det är en god nyhet att så många har sökt kursen och verkar intresserade av litteratur och läsning.
– Det hoppas jag är positivt. Då kanske vi blir en stor klass, med många som tar det på allvar.