Uppsalaforskaren Peter Sjökvist föreläste i veckan på Kungliga biblioteket i Stockholm.
I tisdags 9 april höll Uppsalaforskaren Peter Sjökvist en öppen föreläsning på Kungliga biblioteket i Stockholm. Titeln var "Om litterära krigsbyten i privatsamlares bibliotek: Exemplet Rålamb på Länna gård".
– På 1600-talet ansågs det fint att äga ett stort bibliotek, säger Peter Sjökvist.
Han är docent i latin vid Uppsala universitet och bibliotekarie vid avdelningen för specialsamlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Peter Sjökvist har granskat 1600-talsmannen Clas Rålambs bibliotek, som han upprättade på sitt gods Länna gård utanför Uppsala.
Ett mycket välfyllt bibliotek, efter att Rålamb låtit frakta dit över 3 000 böcker, krigsbyte från den polska staden Poznań.
Kungliga biblioteket i Stockholm.
Rålamb hade fram tills dess haft en blygsam boksamling, men var nu ägare till en stor och dyrbar sådan. Visserligen ganska brokig och inte så användbar. En övervikt av böckerna handlade om teologi, och då främst katolsk, vilket inte stod högt i kurs i det protestantiska Sverige.
En stor del av böckerna (450 stycken) var dessutom dubbletter. Inte så konstigt eftersom plundrandet skedde helt urskiljningslöst. Bibliotek tömdes totalt, och det gällde även i de många kloster som länsades.
Vad gäller böckerna från Länna utanför Uppsala så är det oklart vad de fyllde för funktion.
– Min starka övertygelse är att han inte hade något personligt behov av böckerna.
Peter Sjökvist är docent i latin vid Uppsala universitet och bibliotekarie vid avdelningen för specialsamlingar på Uppsala universitetsbibliotek
Varför hade han dem då? Troligen för att verka beläst.
– De gav honom ett kulturellt kapital. Han framställdes på sin tid som oerhört bildad. Men hans juridiska verk "Observationes juris practicae" anses inte vara så märkvärdigt av dagens experter, säger Peter Sjökvist.
Han har inte sett några tecken på att Clas Rålamb läste sina böcker. Inga noteringar i marginalen, inflikade lappar, eller andra personliga anteckningar tyder på att böckerna använts på det sättet. Däremot blev de renoverade på ett kosmetiskt men ganska klumpigt sätt.
– Man kan jämföra det med distansmöten under coronaperioden. För många var det en viktig signal att ha en ståtlig bokhylla bakom sig vid videomöten, säger Peter Sjökvist.
På 1690-talet använde Rålamb däremot böckerna, för att betala av en stor skuld till kungen. Så hamnade de i Uppsala universitetsbibliotek.
En stor del av samlingen spreds dock för vinden. Biblioteket blev överfyllt av böcker efter plundringarna och gjorde sig av med bland annat dubbletter.