– Av många har han beskrivits som en elak gubbe. Jag tänkte, varför inte ta reda på sanningen om H W Söderman, och så satte jag i gång, berättar Claes Melin.
Men riktig skjuts fick inte hans projekt förrän han fick höra av en släkting att man hade gjort ett fynd på vinden på släktgården Henriksberg i Rasbo när gården skulle säljas. Det var H W Södermans privata och helt bortglömda arkiv och det skänktes till Stadsarkivet i Uppsala. Där kunde Claes Melin få allsköns pusselbitar ur industrimagnatens liv att foga till de han hittat i andra arkiv.
– En diligensbiljett från 1842 från Stockholm till Uppsala, varför hade han sparat den? Och ett enda brev från hustrun, som vädjar om mannens kärlek. Skrev hon bara det, eller hade brevet någon särskild innebörd för mottagaren? Jag blev helt fascinerad av vad jag hittade, berättar Claes Melin.
Det dröjde fyra år innan boken ”Nykterist med sinne för brännvin” var färdig att ges ut. En annan bok kom emellan för Claes Melin, ett beställningsverk på en intervjubok från en organisation för handlare. Claes Melin har nämligen själv arbetat inom näringslivet tidigare. Skrivandet började han med som pensionär.
H W Söderman är en släkting till honom, men just detta vill författaren tona ned.
– Det är snarare så att alla de historier jag hörde som barn om min morfars far väckte ett intresse för honom.
Till exempel skildrades han som den allra elakaste i ett flera band långt bokverk från 1903 om svenska miljonärer.
– Det sades att han sålde livförsäkringar till alkoholister som han sedan försedde med brännvin. Det skrevs också att H W Söderman varken kunde läsa eller skriva. Men det var verkligen inte sant, säger Claes Melin.
Henrik Wilhelm Söderman kom vandrande från Österby bruk till Uppsala som 13-åring i november 1847, utan ett öre på fickan. Han skulle bo hos sin storebror Carl och försöka hitta ett sätt att försörja sig. Ett tag gick han som gesäll hos en skräddare, men så började han arbeta som handlare och några år senare öppnade han en egen kryddkramhandel och vinbutik i apotekaren Swartz gård vid Stora torget.
Husbehovsbränningen förbjöds 1860, men Uppsala stad kunde dela ut enskilda tillstånd för brännvinstillverkning. Det var ett sådant tillstånd som var H W Södermans vinstlott och grund till förmögenheten. Med brännvinspengar kunde han bilda Ångfartygsaktiebolaget Garibaldi, som sysslade med transporter mellan Uppsala och Stockholm på Fyrisån, och han kunde rädda en gammal ångkvarn ur vilken han stiftade bolaget Upsala Ångqvarn AB. Det företaget kom att bli en av Uppsalas största arbetsgivare.
Av den fattiga 13-åringen hade blivit en av stadens mest förmögna män. Vid sin död hedrades han med en pompös begravning i Uppsala domkyrka.
Biografin presenteras av författaren under onsdagen på Stadsarkivet i Uppsala.