"Vargen är en fråga i många länder. Var den än dyker upp utmanar den våra kapitalistiska principer om ägande, våra får, vår mark, vargen bara skiter i det och det är någonting som vi människor har svårt att hantera", säger Catrin Ormestad om sin roman "Vargskytten".
25 augusti 2002 sköt en Gräsöbo en varg på ön som enligt skytten var på väg att riva hans boskap. Det skedde i byn Norrboda där författaren Catrin Ormestads familj haft en stuga sedan 1960-talet. Där tillbringar hon en stor del av sitt liv när hon inte bor med sin sambo och ett gäng katter i Tel Aviv.
– Skottet mot vargen 2002 var förstås en jättestor händelse på Gräsö. Något som var väldigt tydligt för mig var hur detta delade ön mellan dem som helhjärtat slöt upp bakom skytten, framförallt de bofasta, och de som kom utifrån, sommargäster från Uppsala och Stockholm som hade lite mer blandade känslor.
Catrin Ormestad hade tänkt skriva en bok om en kärlekshistoria på Gräsö men när Trump kom till makten och högerpopulistiska partier vann mark i Europa samtidigt som SD fick stort stöd från invånarna på Gräsö, ändrade hon sig. Hon ville beskriva polariseringen mellan konservativa och progressiva värderingar och vad det betyder att skjuta en varg.
Var författaren själv står i detta är lite oklart, hon famlar efter orden och svaret blir långt.
– Det är så svårt. Jag förknippar vargen med orörd vildmark och ekosystem, rovdjuren är en viktig del av det. Samtidigt är det en väldigt stor fråga på landsbygden. Där ser man vargen som en representant för samhället där öbefolkningens behov och rättigheter hela tiden får stå tillbaka för en massa naturskyddsintressen som påtvingas dem av människor som inte ens bor i den natur de vill bevara.
Hon säger att hon verkligen vill förstå hur det är att bo och verka på Gräsö där skolor stängs, lantbruk läggs ner och där butiker enbart är öppna på sommaren då turisterna finns på plats.
– Jag hade svårt att förlåta min karaktär Tillman för att han skjutit vargen, jag fick verkligen jobba med mig själv. Någonstans ledde skrivprocessen till att jag kunde förstå varför han gjorde det. Magdalena i romanen är lite mitt alter ego och hon kom till insikten att om något rovdjur hade varit på väg att ta hennes älskade katt då hade hon inte brytt sig det minsta ifall det hade varit världens sista snöleopard. Om hon hade haft ett vapen hade hon skjutit.
Catrin Ormestad har suttit i sitt hus i Tel Aviv och slutredigerat sin nya roman ”Vargskytten”. Tidvis har huset skakats av stötvågor från bomberna som släppts över Gaza.
– Det har varit hemskt. Men det finns en mörk underström i min roman med klimatångest och den osäkra tid vi är på väg in i. Så samtidigt kändes det på något sätt passande att få göra slutredigeringen under flyglarmstjutande och all den där rädslan som kom med kriget. Jag var och är jätterädd.
Catrin Ormestad har kommit ut med en ny bok: "Vargskytten". Den utspelar sig på den fiktiva ön Wiggö, men förlagan är Gräsö där hon bor stora delar av året.
"Vargskytten" som Catrin Ormestads nya bok heter, kommer ut på Bazar förlag. Den har även sålts till Tyskland. "Boken hade kunnat handla om Kentucky eller landsbygden i Frankrike, den har ett universellt tema om en identitetskris för västerländska män. Män som inte riktigt hittat sin plats i den värld som håller på att ta form," säger Catrin Ormestad.
Hon var i Tel Aviv också när Iran avfyrade sina drönare och missiler mot Israel.
– Jag tänkte att om jag tar mig levande ur det här kommer jag att ha lärt mig något som jag kan ha nytta av den dagen när det kommer ryska missiler över Östersjön. Vi vet inte vilken värld vi är på väg in i.
Hon poängterar också att det inte är en debattbok hon har skrivit utan en karaktärsdriven roman.
– En varg är aldrig bara en varg. Det handlar om identitet, vilka som har rätten att bestämma över sina egna liv och att man inte ska låta stockholmarna komma och ta över, det är sårigt och känsligt. Men Gräsö är ändå lite av en fristat, det är bland annat det jag älskar med den platsen, det är lite laglöst land på ett gott sätt, det krävs en massa företagsamhet för att man ska kunna leva därute, säger Catrin Ormestad.
På söndag har hon ett boksläpp i Öregrund där hon hoppas på att träffa Gräsöbor.