Med lite snö på marken hade det känts som Bullerbyn. Silvia Edlings röda hus i Gunsta ligger skymt bakom ett större vitt och har utsikt över en stor äng. Det är julpyntat och skinkan står i ugnen. Den uppländska landsbygden är en viktig inspirationskälla för Silvia Edlings debutroman.
– Jag ville skriva om närområdet men vi har himla bra relationer till grannarna så jag ville inte riskera att de tror att boken handlar om dem, säger hon.
Skådeplatsen för ”I skuggan av cirkeln” förflyttades därför några kilometer österut, till Almunge. Det är där som huvudpersonen Felicia har flyttat in i sin mormors gamla hus och hennes vän Katarinas familj driver kafé.
– Felicia, Katarina och Ann är tre vänner som har vuxit upp tillsammans. Det kommer att bli en trilogi där alla får varsin bok. Deras ansikten är klara för mig och jag har stenkoll på var de bor, säger Silvia Edling, som menar att främsta skälet till att hon gett sig in i romanskrivande vid sidan av arbetet som professor i didaktik och läromedelsförfattare är att hon tycker så mycket om sina karaktärer.
– Deras historier behöver berättas.
Silvia Edling beskriver berättelsen som en feelgood-roman om relationer med stråk av spänning. Idén fick hon i bilen till Sälen för nästan tio år sedan. Skrivit berättelser har hon gjort sedan hon var barn, men aldrig tidigare något hon velat visa. Hon säger att det är själva berättelsen som driver "I skuggan av cirkeln" framåt. Det är den sortens romaner hon själv helst läser.
– Jag tycker inte om böcker där stilen tar över. Stephen King ses inte som finlitteratur, men han kan skapa levande berättelser med driv, säger Silvia Edling.
Romanskrivandet är en hobby, är Silvia Edling noga med att påpeka. Antagligen är det delvis därför hennes arbete med trilogin – vars andra del troligtvis ges ut 2021 – mestadels känns lustfyllt. Silvia Edling säger att hon inte har några föreställningar om att författandet ska göra henne rik och har heller inte funderat särskilt mycket över vilka målgrupper som kan tänkas vara intresserade av det hon skriver.
– Jag vet att det främst är kvinnor som läser den här typen av böcker. En lite rolig sak är att en manlig läsare som hört av sig uttryckte att han tycker att spänningen tar för mycket plats i slutet, han hade velat ha mer relationer. Att läsare skriver och tackar, det är min julkaramell, säger Silvia Edling.