Prag – Blodstenen, tur och retur

Född bakom järnridån och uppvuxen i Uppsala är kulturskribenten Hynek Pallas nu aktuell med en ny bok om de tjeckiska romernas situation. UNT tog med honom till de gamla hemmakvarteren.

Bokaktuell. I april kommer boken ”Oanpassbara medborgare” ut på bokförlaget Atlas.

Bokaktuell. I april kommer boken ”Oanpassbara medborgare” ut på bokförlaget Atlas.

Foto: Nina Leijonhufvud

Litteratur2016-03-26 08:00

I mer än femton år har den Uppsalabördige filmvetaren och kulturskribenten Hynek Pallas engagerat sig i de tjeckiska romernas situation. Nu släpps hans bok på det dystra temat.

– Genomsnittstjecken har förmodligen ingen aning om att det legat ett koncentrationsläger för romer på samma plats där det i dag ligger en grisfarm, konstaterar Hynek Pallas krasst.

Det senaste decenniet har han bland annat bevakat film i de stora dagstidningarna, dissekerat Ingmar Bergmans vhs-samling i SVT-serien ”Bergmans video” och doktorerat på temat vithet i svensk spelfilm. I ”Oanpassbara medborgare” – titeln syftar på hur tjeckisk media i regel benämner romer – går Hynek Pallas nu till botten med hur landet behandlat sin romska befolkning genom tiderna.

Under andra världskriget hamnade de i dödsbringande koncentrationsläger, inte sällan i händerna på sina landsmän. I det lilla samhället Lety där flera hundra romer förlorade livet finns i dag inget minnesmonument – i stället en storskalig grisfarm. I det kommunistiska Tjeckoslovakien maldes romernas identitet och traditioner ner i assimileringens namn, och efter 1989 års sammetsrevolution hamnade folkgruppen återigen längst ner på den politiska agendan.

– Jag förbluffas fortfarande av hur pass lite intresserade tjeckerna själva är av vad man gjort mot romerna, säger Hynek Pallas, som samlat material till boken under femton års tid varav ett år bestått av intensivt skrivande.

Det var i slutet av nittiotalet som han fick upp ögonen för de tjeckiska romernas situation, efter en uppväxt med ett ben i Sverige och det andra i postkommunismens Tjeckien.

– Plötsligt insåg jag hur inga tjecker jag kände umgicks med romer eller ens ville ha att göra med dem, samtidigt som det bodde otroligt många romer i Prag. Men det var ingen som talade om deras svåra situation.

Under kommunisttiden bussades romer i massvis från det mer rurala Slovakien till det industritunga Tjeckien för att tjäna som arbetskraft. Utbildning ansågs inte prioriterat för romerna, som ofta placerades i eftersatta särskolor. När muren föll och billig ukrainsk arbetskraft började strömma in i landet, hamnade de lågutbildade romerna i en rävsax av arbetslöshet och utstötthet. Landets medier har knappast bidragit till att göra saken bättre, betonar Hynek Pallas.

– Medierna är medvetna om att nyheter med romer genererar de allra flesta klicken – det räcker med ett småbrott på förstasidan.

Det tog sin tid att vinna förtroende hos de medverkande i boken, och periodvis pendlade Hynek Pallas till Tjeckien var och varannan vecka. Med tjeckiskan med sig sedan barnsben var det muntliga dock inga problem. Han kom med sin familj som tvååring till Sverige och Uppsala 1977, efter det att föräldrarna hade undertecknat det så kallade Charta 77-manifestet, där den tjeckiska intelligentian anklagade landets regim på en rad punkter. Hynek Pallas föräldrar ställdes inför ett val – lämna landet eller hamna i fängelse.

– En dissidentbekant tipsade dem om Sverige, som han beskrev som ”det vi hade kämpat för under Pragvåren”. Så fick de erbjudande av en tjeckisk fotograf att komma och bo i hans hus i Luthagen – det var bara det att huset visade sig vara ett trädgårdsskjul.

Men de sociala myndigheterna hjälpte snart familjen Pallas att få boende på ett lägenhetshotell, och efter några år i Gottsunda hamnade de i Eriksberg. Hynek Pallas minns uppväxten på Blodstensvägen som stabil och trygg, liksom ”fluffig” på något sätt.

– Mina föräldrar fick snabbt svenska vänner, och på något sätt symboliserade området i mycket det ideala Sverige. Visst fanns där problem också, men man hade det ändå långt bättre än i liknande områden i dag.

Någon större kontakt med andra politiskt aktiva tjecker i Sverige hade dock inte familjen Pallas, även om föräldrarna länge fortsatte att ge ut illegala inspelningar av tjeckiska protestsångare. De var bland annat rädda för spioner – det var inte ovanligt att exiltjecker nästlade sig in hos dissidenter för att sedan rapportera till regimen, berättar Hynek Pallas.

Det senaste året har han också börjat skriva krönikor för en tjeckisk veckotidning, i syfte att ge en mer nyanserad bild av Sverige än den landets egna medier erbjuder, och blev nyligen behäftad med epitetet ”multikultivänster” i tjeckisk tv. Vad gäller framtiden för romerna ser Hynek Pallas inte mycket ljus i nuläget.

– EU borde ha ställt ett ultimatum angående romernas situation redan vid Tjeckiens inträde. Ett bidragsstopp skulle dock i sin tur kunna leda till att Tjeckien ser sig själva som offer och går ur unionen. Så exakt vad som kan lösa frågan är svårt att säga.

Fakta

Hynek Pallas

Född 1975 i Prag, uppväxt i Uppsala.

Bor och verkar i Stockholm.

Doktor i filmvetenskap, och har bland annat skrivit för Svenska Dagbladet, Expressen och Tvdags. Medverkar i dag huvudsakligen i DN Kultur.

Boken ”Oanpassbara medborgare” kommer ut på bokförlaget Atlas i april.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!