Den nyutkomna boken kan beskrivas som en spänningsroman. Handlingen är förlagd till en nära framtid, 2073. Människan är hårt trängd av "nya arter" som neo sapiens och super sapiens, människotyper som på många sätt är överlägsna homo sapiens.
– Neo sapiens och super sapiens är mina beteckningar på förstärkta "människor" som kan bli möjliga genom bland annat AI (artificiell intelligens) i framtiden. För en super sapiens kan det handla om framodlade inre organ som proppfria hjärtan men även saker som starkare muskler och bättre minne, säger Johan Leth.
I en neo sapiens är det själva hjärnan som bytts ut till en biosyntetisk version. Den sätts in kroppen i samband med födseln.
– Den biosyntetiska hjärnans ordnade struktur gör att den kan läsas av och därmed backas upp, vilket i praktiken innebär evigt liv. Men det innebär också att en AI, ett syntetiskt medvetande, skulle kunna ladda ner sig i den kroppen, säger Johan Leth.
I romanen blir huvudpersonen Linn gravid och vill föda ett konventionellt barn, men mödravården föreslår i stället en neo baby, med konstgjord hjärna.
– Argumenten är många. Barnet kommer att vara garanterat friskt och klara sig bättre i skolan. Plus att det finns goda chanser till evigt liv. Vilken god förälder skulle neka sitt barn sådana förutsättningar?
Linn framhärdar dock i sin önskan att föda ett helt vanligt barn och dras successivt in i en händelseutveckling som leder till en kamp mot en empatilös fiende. Mer av handlingen ska inte avslöjas. Klart är i alla fall att äventyret får en fortsättning, Johan Leth ser en trilogi framför sig.
2073 är bara ett halvt sekel bort. Tror du att AI-människor kan konkurrera med homo sapiens redan då?
– Jättesvårt att veta förstås. Den första reflektionen är att det är otänkbart. Men om man leker med tanken att en sådan varelse är självlärande, är det då tänkbart att den också kan utveckla ett självmedvetande? Min förmodan är ja, det skulle den mycket väl kunna göra. Då ställs man inför ett antal frågor. Är ett biologiskt medvetande bättre än ett syntetiskt? Hur definierar man en människa? Var går de etiska gränserna? Det är sådana frågeställningar jag vill utforska förpackat i en spänningsroman.
Ändå är det ju människan som inlett utvecklandet av AI. Man kanske kan säga så här: har anden väl släppts ut ur flaskan är det svårt att stoppa tillbaka den igen?
– Ja, det är en bra liknelse. I min bok målar jag upp ett scenario där artificiella medvetanden steg för steg tar över viktiga samhällsfunktioner, som polisen och driften av stora datacentraler. De har då lyckats bygga upp ett skydd kring sig själva och blir svåra att komma åt.
Johan Leth växte upp i Uppsala och blev kvar i stan tills han fyllde 30. Då flyttade han till Stockholm och påbörjade sitt yrkesliv som it-entreprenör.
Att han debuterar som författare först vid fyllda 57 beror mest på tidsbrist. Lusten att skriva har funnits ända sedan skolan. Vändpunkten blev en veckolång skrivarkurs på Kreta för ett par år sedan. Då infann sig känslan att det faktiskt skulle vara möjligt att inleda ett romanprojekt.
– Jag började skriva på synopsis till "Neo sapiens – Anno 2073" redan på flyget hem, säger Johan Leth.
Nu arbetar han med andra delen i den planerade trilogin.
– Jag kan väl avslöja så mycket som att det ser mörkt ut för homo sapiens.