Anna Bark Persson bor i Uppsala, dit hon flyttade som student. Hon har ägnat stor del av livet åt att skriva om science fiction och fantasy. Nu har hon gett ut boken "Annorstädes" (Vendels förlag).
Vad har "Harry Potter" och "Sagan om ringen" gemensamt med "True blood"? Jo, de är alla blockbusters i en tradition som levt ett isolerat liv i en litterär slum. Science fiction och den närliggande fantasyn har ofta en handling som inte bygger på realism utan på saga, vetenskapliga spekulationer eller tekniska hopp in i en oviss framtid.
Uppsalabon Anna Bark Persson har ägnat större delen av sitt 28-åriga liv åt att läsa och skriva om science fiction, eller sf. Nu kommer hon ut med essäboken "Annorstädes" där hon fokuserar mycket på den feministiska sf-litteraturen.
– Den feministiska sf-litteraturen är ett sorts fiktivt laboratorium, där man kan leka med teman. Där finns det ibland inga män, och kvinnor kan bli med barn utan att bli befruktade. Feministiska forskare har tittat på sf som ett sätt att förstå olika idéer om kön, genus och kroppar på ett nytt sätt, eftersom man inte är bunden till verkligheten.
Den nördigt smala genren lockar, genom tv-serier som "Game of Thrones" och "Wheel of time", sedan ett tiotal år fler konsumenter än någonsin.
– Under 1900-talet har vi i väst haft en tydlig idé om att allt blir bättre. Men med klimathot, ökad osäkerhet i världen och hätska diskussioner kring migration har hotet om apokalypsen istället vaknat i människor. Elon Musks rymdfärder visar att det finns personer som hämtar sina idéer ur science fiction om hur vi ska leva.
"Med klimathot, ökad osäkerhet i världen och hätska diskussioner kring migration har hotet om apokalypsen vaknat i människor", säger Anna Bark Persson.
Anna Bark Perssons intresse för sf och sin snarlika systergenre fantasy, väcktes när hon i lågstadiet började läsa Harry Potter.
– Sedan läste jag "Sagan om ringen" och "Narnia-böckerna". Jag jobbade mig igenom hyllan med science fiction och fantasy på biblioteket. Det var något i eskapismen som jag tyckte om.
När hon var 15 år hittade hon nätforumet Catahya, en samlingsplats för science fiction-fans, där man diskuterade litteratur, hade bokträffar och där började Anna Bark Persson skriva recensioner. På Catahya hittade hon också äldre personer som läste på universitetet och hon förstod att litteratur var någon som man kunde plugga. Men nätforumets betydelse för henne handlade lika mycket om att få ett sammanhang.
Science fiction är enligt Anna Bark Persson en möjlighet att utforska idéer kring kön, genus och kropp, som inte behöver ha något med verkligheten att göra.
– Jag var inte ett glatt barn som trivdes med livet. Jag har också alltid varit ganska ointresserad av det mänskliga, av själva karaktärerna, som mycket litteratur fokuserat på. Jag var mer intresserad av världarna och idéerna och avsteget från det vardagliga.
Hon säger att hon nog var ganska svår att ha att göra med som ung.
– Jag hade inga vänner och blev inte bra behandlad av mina klasskamrater. Det var inte förrän jag blev vuxen som jag började trivas med livet, men i sf-litteraturen fick jag möjlighet att fly till andra världar.
Efter studier i genusvetenskap på Uppsala universitet och några olika kurser i litteratur har hon nu ett liv där hon får vara i världarna som hon älskar. Hon är doktorand i genusvetenskap vid Södertörns högskola, där hon arbetar på en avhandling om maskulinitet och bilden av norden i engelskspråkig fantasylitteratur. Hon finner också en stor gemenskap bland sf- och fantasy-fans i Uppsala i forumet Upsalafandom.
– Där träffas vi och har bokcirklar och pubkvällar en gång i månaden. Vi arrangerar sf-kongresser och bjuder in författare till litteratursamtal. 2023 ska vi ha en stor kongress här i Uppsala med fans från hela Europa.