NÀr det franska modehuset Louis Vuitton 2013 lÀt modellerna skrida lÀngs med catwalken iförda lappade denimplagg var det kanske det slutgiltiga beviset pÄ att en urgammal japansk fattigmanstradition slutligen tagit sig in i finrummet. FrÄn att ha betraktats som en nÀrmast skamlig pÄminnelse om ett pÄvert förflutet har borotextilierna intagit en sjÀlvklar plats i konstgallerier och hos lyxiga modemÀrken.
Men sĂ„ har det alltsĂ„ inte alltid varit. "Boro" betyder ungefĂ€r "trastextilier" pĂ„ japanska, och nĂ€r Ăstasiatiska museet i Stockholm nu öppnar portarna igen efter att ha hĂ„llit pandemistĂ€ngt Ă€r det med en utstĂ€llning om just boroföremĂ„lens kontext och historia.
"Boro â nödens konst" innehĂ„ller ett hundratal boroföremĂ„l inlĂ„nade frĂ„n museet Amuse i Tokyo, som har en unik samling.
Specifika sömmar
Petra Holmberg, intendent pĂ„ Ăstasiatiska, understryker att behovet av att lappa och laga förstĂ„s Ă€r ett vĂ€rldsomspĂ€nnande fenomen. Det tar sig dock olika uttryck för olika tider och platser.
ââJust nĂ€r det gĂ€ller boro har man haft tillgĂ„ng till vissa typer av material och utvecklat speciella sömmar som Ă€r specifika för ett visst omrĂ„de, i det hĂ€r fallet norra Japan. Japansk textil har fortfarande en vĂ€ldigt stor plats i vĂ€rlden, och det Ă€r mĂ„nga som uppskattar borons speciella estetik, sĂ€ger hon.
Bland annat har bristen pÄ ull och bomullstyg i den nordligaste delen av Japan gjort att hampa, ofta i flera lager för vÀrmens skull, historiskt sett har dominerat borotextilierna. LÀgg till det till lappning med de dyrare bomullsbitarna, som ofta köptes pÄ andrahandsmarknader.
Motvind
Att boron har blivit sĂ„ populĂ€r och hyllad i modern tid har flera orsaker. En Ă€r den stora samling som den japanske etnologen Chuzaburo Tanaka samlade ihop under 40 Ă„rs tid, samma samling som "Boro â nödens konst" lĂ„nat sina föremĂ„l ifrĂ„n.
ââHan jobbade verkligen i motvind. Det var fĂ„ som uppskattade boron före hans insats, inte ens den japanska hemslöjdsrörelsen. Ofta Ă€r det ju sĂ„ att det Ă€r de lite "finare" föremĂ„len som visas nĂ€r nĂ„got ska representera en nationalitet, sĂ€ger Petra Holmberg.
Besökarna pĂ„ Ăstasiatiska fĂ„r bland att ta del av klassiska boroplagg, men Ă€ven andra textiler som till exempel sĂ„ kallade "förlossningstyger" â lappade tyger frĂ„n flera generationer, pĂ„ vilka kvinnorna födde sina barn som ett slags vĂ€lkomnande till livet.
ââJag tror att de flesta kommer att bli berörda och fĂ„ en kĂ€nsla för hur personerna som har anvĂ€nt textilierna har levt, sĂ€ger Petra Holmberg.
MÄnga ÄtgÀrder
Att Ăstasiatiska nu kan öppna igen med stöd av pandemilagen har föregĂ„tts av en lĂ„ng vĂ€ntan, enligt överintendent Ann Follin. Under tiden har museet arbetat med hur man ska kunna hĂ„lla öppet pĂ„ ett smittsĂ€kert sĂ€tt â bland annat sker allt köande utomhus och besöksflödet styrs genom huset. Besökarna bokar slottider, möbleringen och skyltningen har anpassats och all personal har utbildats i hur man minskar smittspridningen. Dessutom har det digitala utbudet ökat och mĂ„nga utstĂ€llningar har fĂ„tt ny, beröringsfri teknik.
ââVi har lĂ€ngtat otroligt mycket efter att kunna öppna för besökare igen och vi vet att besökarna har lĂ€ngtat tillbaka. Vi vet att museerna Ă€r vĂ€ldigt viktiga kulturinstitutioner och viktiga för att folk ska mĂ„ bra, sĂ€ger Follin.