På Henri Ostis välkända bild från 1860-talet syns Akademiska sjukhusets ursprungliga byggnad, slottet och domkyrkan.
I "Illa känd" (egenutgiven på förlaget Vulkan) står de små människorna i centrum – de som saknas på Uppsalafotografen Henri Ostis bilder från förra sekelskiftet: egendomslösa, landsbygdproletärer, luffare, prostituerade, människor som flyttade in till Uppsala i hopp om ett bättre liv men ofta fick det sämre.
Bokens huvudpersoner är släktingar till Tomas Stavbom. Han är till vardags regionchef för Handelskammaren i Uppsala län och lever ett liv som står i skarp kontrast till släktingarnas tillvaro under 1800-talets andra hälft.
– På bara tre fyra generationer har min släkt gått från yttersta armod till ett modernt liv med alla de möjligheter som erbjuds. Det perspektivet gör en förstås ödmjuk, säger Tomas Stavbom.
Intresset för historia och släktforskning föddes när Tomas Stavbom var på skolresa i Sigtuna och guiden berättade om hur livet i staden kunde te sig förr i tiden.
Tomas Stavbom har skrivit släktkrönikan ”Illa känd”. I bakgrunden norra tornet på Uppsala slott där hans släkting föll Emil Stafbom föll och avled.
– För att citera den brittiske historikern G. M. Trevelyan så förstod jag plötsligt att det förflutna en gång var lika verkligt som nuet är för oss som lever i dag, säger Tomas Stavbom.
I det ögonblicket uppstod en lust efter att söka sina egna rötter och gå till botten med den uppländska släkten Stavboms historia.
Så här såg korsningen Repslagargatan-Svartbäcksgatan ut några år in på 1900-talet.
Bland de människoöden han fördjupat sig i under researchen inför "Illa känd" sticker några ut lite extra. Som Tilda Stafbom (1867–1891). Hon kom från fattiga förhållanden och en trasig familj. Enligt Tomas Stavbom hade hon de flesta riskfatorer som gjorde att tonårsflickor och unga kvinnor hamnade i prostitution.
På 1880-talet blev Tilda Stafbom en av Uppsalas så kallade offentliga kvinnor. Ett par decennier tidigare hade stadsfullmäktige legaliserat prostitutionen. Verksamheten reglerades av ett regelverkn som bland annat innebar att Uppsalas cirka 80 registrerade sexarbetare på bordellerna varje vecka skulle besiktas av läkare.
– Tilda är nog den person som berört mig mest. Allt från hennes tragiska uppväxt och tillvaron som prostituerad till hennes våldsamma och tidiga död, säger Tomas Stavbom
Tilda Stafbom tog sig nämligen ur prostitutionen och gifte sig, men äktenskapet blev kortvarigt. Som 24-åring omkom hon i en mordbrand på Repslagargatan i Svartbäcken. Ingen dömdes, men allt pekar på att hyresvärden låg bakom dådet för att få ut försäkringspengar.
Året före hennes död omkom hennes 17-årige kusin Emil Stafbom i en dramatisk fallolycka. Den unge lärlingen skulle tillsammans med plåtslagerimästaren Erik Gustaf Malmsten stryka färg på Uppsala slotts norra tornkupol. Det slutade med att bägge störtade 30 meter mot en ögonblicklig död sedan en provisorisk säkerhetsanordning brustit.
– Både mordbranden och dödsolyckan var stora nyhetshändelser. UNT och andra tidningar rapporterade detaljerat, berättar Tomas Stavbom.
Han har använt sig flitigt av traditionella källor under arbetet med boken. Att det mesta är digitaliserat har förenklat en hel del jämfört med hur det var på 1980-talet när Tomas Stavbom började släktforska. Dessutom har ju DNA-tekniken tillkommit på senare år.
– Det var faktiskt tack vare en DNA-träff som jag slutligen kunde fastslå vem som egentligen var min farfars farfars farfar.
Det enträgna sökandet efter svaret på den gåtan skildras också i "Illa känd".