Han vill ge ljusa berättelser i mörkret

Forskaren och författaren Magnus Alkarp skildrar gärna ljusa berättelser från ett mörkt Uppsala. I dag, fredag, får han Länsforskningsrådets pris ”Årets uppländska bok”.

Foto: Robert Henriksson

Litteratur2014-11-21 06:00

Priset delas ut av Länsforskningsrådet för Uppsala län och han får det för boken ”Fyra dagar i april – påskkravallerna 1943”.

– Det känns jättekul, det är stort att få det här priset. Jag vill gärna förmedla ljusa historier från Uppsala om motstånd, säger pristagaren.

– Boken är en populärvetenskaplig text och jag tycker vi behöver diskutera vad vi egentligen vill med den typen av texter och hur forskningen når ut på bästa sätt från forskarna till allmänheten.

Magnus Alkarp berättar att han ramlade på stoffet om påskkravallerna i Uppsala i arbetet med sin avhandling i arkeologi. Sedan dess har detta upplopp varit underlag till en pjäs, ”Fyra dagar i april” som spelades på Uppsala stadsteater under 2012, samt en utställning på Upplandsmuseet, ”Skuggor och ljus” under samma tid och alltså en bok året därpå om samma händelser.

Och vad hände egentligen vid Uppsala högar, påskdagen 1943? I korthet gav sig tusentals Uppsalabor ut för att protestera mot en nazistisk manifestation, men det handlar också om hur polisen och säkerhetspolisen agerade vid händelsen.

– Dåtidens nazister arrangerade ingen politisk manifestation utan det var en konfrontation som var avsikten. Man kan säga att dagens kravaller med nazistiska förtecken har tydliga paralleller med de som var 1943.

Det är märkligt att ingen inom polis eller säkerhetstjänst verkar göra jämförelser historiskt, även om de gör ett bra jobb idag säger Magnus Alkarp.

– Men 1943 tog Uppsalapolisen itu med korruption i de egna leden och de tog därmed frågan ett steg längre än den svenska regeringen. Det tycker jag är hedervärt.

”Boken kan valfritt läsas som anklagelseakt, spänningsroman eller samtidsarkeologisk undersökning” skrev UNT:s recensent då boken kom 2013.

Magnus Alkarp har grävt om händelserna i engelska, amerikanska och tyska arkiv, men också i svenska säkerhetspolisens och i Länsarkivet i Uppsala. Många av handlingarna är inte offentliga.

– I boken beskriver jag inte bara själva händelserna utan också min arbetsprocess, hur jag gått tillväga. Det är åtta års jobb som komprimerats till 250 sidor, berättar Magnus Alkarp.

Priset kommer att delas ut vid dagens seminarium på Landsarkivet i Uppsala, ”Uppland i forskningen”. Forskning både på universitet, och i hembygds- och släktforskarföreningar ska avhandlas. Allt med Uppland i fokus. Dagen avslutas med prisutdelningen.

Fakta Påskkravallerna i Uppsala 1943

Den svenska statspolisen bildades 1933, efter kravallerna i Ådalen.

Tio år senare drar några från organisationen sina sablar mot tusentals Uppsalabor som samlats vid Uppsala högar för att protestera mot en nazistdemonstration.

Det hela förhindras av svenska säkerhetstjänsten. Statspolisen försöker senare lägga skulden på några norska ungdomar. Men det hela tystas ner ”från högsta ort”.

Kravallerna var inte bara en provokation från nazisterna, det hela var dessutom orkestrerat direkt från Berlin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!