För Kholod Saghir är framställandet av festivalens program mycket intuitivt och består till stor del av böcker som hon själv drabbats av.
Förra året fick de ställa in i sista stund men nu är festivalen tillbaka – i digital form. Som alltid blir det samtal, sång och uppläsning med litteraturen i fokus, i år med temat våld och värdighet. Bakom festivalen står Re:Orient och konstnärliga ledaren Kholod Saghir.
– Det är något väsentligt och viktigt och vi har sett många intressanta böcker som på olika plan berört just våldet – om det så är i hemmet, krig eller ett våldsamt samhälle, säger hon om årets tema.
Hon ser en möjlighet att via litteraturen ta tillbaka det människovärde och den integritet som kränks genom våldet, något som återfinns i böckerna som uppmärksammas under festivalen. Speciellt i år är att det är ovanligt många litterära röster från hemmaplan. Redan på fredagen möts Hanna Nordenhök och Mirja Unge, båda aktuella med romaner med fokus på unga kvinnors öden.
Bland de svenska bidragen återfinns även Jasenko Selimović som samtalar om sin bok ”Sarajevo – minnen av en belägring” men även om vikten av vittnesmål och rätten till sin historia. Idéen har funnits i över tjugo men boken släpptes i höstas, delvis som reaktion på Peter Handkes nobelpris.
"På grund av pandemin så fokuserade vi mycket på att hitta författare i Sverige", berättar Kholod Saghir. Bland annat deltar Jasenko Selimović i festivalen.
I programmet syns flera litterära debuter, bland annat Lizette Romero Niknamis "De försvunna", en poesibok med avstamp i 1970-talets Chile och Argentina under militärdiktaturer. Niknami har gått på Biskops Arnös författarskola och på festivalen möter hon poeten och litteraturkritikern Athena Farrokhzad.
På lördagen talar skribenten och journalisten Bilan Osman med författaren Suad Ali om hennes uppmärksammade debutroman "Dina händer var fulla av liv" som följer en kvinnas liv innan, under och efter flykten från Somalia till Sandviken.
Många fick upp ögonen för Suad Ali när hon 2018 gjorde ett uppskattat medverkande i "Sommar i P1". Hennes debutroman "Dina händer var fulla av liv" släpptes i september.
– Det är en intressant sammansättning av författare, moderatorer och kritiker som vi lyckats få. De svenska punkterna har väldigt blandade teman som hemmet, kvinnokroppen eller krigserfarenhet, berättar Kholod Saghir.
Men som tidigare medverkar också flera internationella författare, bland annat Fernanda Melchor och Adania Shibli.
Fernanda Melchors bok "Orkansäsong" släpptes på svenska i februari och är översatt av Hanna Nordenhök som själv är prisbelönt författare och aktuell med boken "Caesaria". Båda medverkar i festivalen.
Det blir även flera inslag med fokus på Belarus. Poeten Dmitrij Strotsev som nyligen suttit fängslad i landet deltar på plats med poesi översatt till svenska. Inslagen arrangeras tillsammans med Svenska Pen och deras litterära tidskrift PenOpp.
– Det är fint att Uppsala Internationella Litteraturfestival växer och att det är fler aktörer som medverkar, säger Kholod Saghir.
Dmitrij Strotsev anses vara Belarus viktigaste poet och närvarar på plats i Uppsala under festivalen. Han samtalar med Valzhyna Mort och den svenska poeten Ida Börjel under lördagen.
Strotsev läser sina verk tillsammans med poeten Valzhyna Mort. Mort deltar från New York där hon nu är verksam, något som belyser de nya digitala möjligheterna. Men det leder också till utmaningar, speciellt för det återkommande Shaeratprojektet, ett poetutbytet i Re:Orients regi. Årets poeter från Jordanien samlas i Amman där deras del i festivalen filmas medan översättarna är på plats i Uppsala.
– Jag tycker det är lite sorgligt då utbytet har utgångspunkt i mötet. Vi gör det bästa av det men det blir en omställning, säger Kholod Saghir.
Jumana Mustafa, Lina Jarrar, Maha Autoom och Sanabel Qino är de jordanska poeter som deltar i årets poetutbyte. Deras medverkan i festivalen filmas i år i Amman.
Men för henne känns det ändå viktigt att festivalen blir av trots förändringar.
– Sedan augusti har jag genom PenOpp arbetat mot Belarus där människor under år av svåra omständigheter sätts i fängelse, kommer ut och skriver, producerar och skickar material till oss. Då förstår man hur nödvändig litteraturen är. Om människor riskerar sin frihet och säkerhet och ändå skriver så kan vi anpassa oss under pandemin – aldrig att man upphör.