– Jag ser gärna att priset går till en kvinnlig författare utanför den amerikanska och europeiska kultursfären. Ofta är det män från Europa som belönas, men världen är ju så mycket större än så, säger Uppsalaförfattaren Christina Wahldén.
Hon skulle gärna se att en författare som skriver för barn och unga uppmärksammas, även om hon tror att den möjligheten är i stort sett obefintlig.
– En författare som J.K. Rowling (Harry Potters skapare) är visserligen i blåsväder nu, men hon har betytt enormt mycket för att få barn och unga att läsa, säger Christina Wahldén.
En mer realistisk önskan är kanske hennes förhoppning om att Svenska akademien i år överraskar genom att uppmärksamma ett okänt författarskap med rötterna i Afrika, Asien eller Oceanien.
– Jag skulle bli jätteglad om en författare som australiskan Tara June Winch får priset. Hon har sina rötter i ursprungsbefolkningen och hyllades för romanen "The Yield" härom året. Den har redan belönats med Miles Franklin Literary Award, säger Christina Wahldén.
Magnus Dahlerus, poet och ordförande i Uppsala författarsällskap, har två kvinnliga författare högt på listan.
– I år kan det mycket väl vara dags för Maryse Condé från Guadeloupe i Karibien. Hon är väl värd priset och har gett ut flera romaner som också finns i svensk översättning, säger Dahlerus och räknar upp titlar som "Segu: murar av lera", "Desirada" och "Färden genom mangroven".
– Maryse Condé skriver med en brett berättande stil och håller sig till ämnen som rasism, genus, familjen, klimat, väpnade konflikter och vidskeplighet i postkoloniala miljöer.
En annan kvinnlig favorit hos Dahlerus är Joyce Carol Oates, amerikanskan som nämnts i förhandstipsen i decennier utan att nå ända fram till ceremonien i Stockholms konserthus. För en utomstående låter hon som ett utmärkt val för bokhandeln: välkänd och med i stort sett allt utgivet på svenska.
Det visar sig stämma, åtminstone delvis, bekräftar bokhandlaren Mattias Eklöf på Uppsala bokhandel. Enligt honom är Nobelpriset ännu en viktig branschhändelse som ger försäljningen ett uppsving. Viktigast är dock inte kändisskapet, utan att det finns upplagor i svensk översättning.
För bokhandeln har själva dagen när pristagaren tillkännages trots allt tappat i betydelse, enligt Eklöf. Han tycker sig se ett minskat intresset bland kunderna. Pulsen dagarna före tillkännagivandet är betydligt lägre nu jämfört med tidigare.
– Jag tror att skandalerna inom och i närheten av akademien plus debatten om fjolårets pristagare Peter Handke ligger bakom den minskade uppmärksamheten, säger Mattias Eklöf.
Senaste gången som priset väckte ett större intresse var 2016, minns Mattias Eklöf. Då hade en större skara litteraturintresserade samlats i Studentbokhandeln (i vars lokaler Uppsala bokhandel nu ligger) för att via radio höra Sara Danius ropa ut Bob Dylans namn inför världspressen.
– I år blir det knappast någon folksamling vid 13-tiden på torsdag, gissar Eklöf.
Hans personliga favorit är fransyskan Annie Ernaux.
– Hon skriver väldigt självbiografiskt. Men skulle rent av kunna säga att det var hon startade trenden med autofiktion. Tidigare i år kom ett par av hennes böcker i svensk översättning. Kanske är det ett tecken, säger Mattias Eklöf och skrattar.
Volymerna som utkom på svenska tidigare i år heter "Min far & Kvinnan" och "Åren".