Till vänster: Elin under pluggtiden. Till höger: hennes mamma Vigdis framför Uppsala slott.
– Boken är för alla som någon gång har stött på sorg. Det är ett ämne som ligger mig väldigt nära. År 2022 dog min mamma väldigt plötsligt och oväntat. Det är det mest traumatiska jag varit med om, säger Elin Michaelsdotter.
Hennes debutroman "Blommorna" (Nirstedt/litteratur) kom ut för två veckor sedan. Men det dröjer till 11 januari innan recensioner kommer börja att trilla in.
– Det känns som att jag borde vara livrädd, men jag känner mig stadig. Jag står för min roman, säger hon inför recensionsdatumet.
Under processen av att skriva boken har hon "vältrat sig i sorgen" efter sin mamma. Skrivandet blev ett sätt att stanna i den. Det har varit tungt men också skönt, berättar hon.
– Utan den erfarenheten skulle boken inte ha blivit lika sann.
Som romantiteln avslöjar handlar "Blommorna" om just det. Idén att låta boken handla om en tjej som jobbar i en blomsteraffär väcktes i Elin för tre år sedan. Då gick hon förbi en förfallen blomsterbutik med mossigt tak bredvid en kyrkogård.
Symboliken med vissnande blommor, kyrkogården och livets förgänglighet kan tyckas övertydlig. Elin Michaelsdotter har valt att inte krångla till det.
– Jag har tänkt på att undvika att flexa musklerna. Om något så vill jag verkligen hålla mig borta från krångel, säger hon.
Elin Michaelsdotter har alltid skrivit även om hon mest suttit på tränarbänken genom sina roller som redaktör och förläggare på olika bokförlag.
Att gå från redaktör till att skriva på en egen bok var läskigt. Dels vet hon hur svårt det är att bli utgiven och dels är det lite praxis att om man jobbar med böcker försöker man inte skriva något själv, enligt Elin.
Elin beskriver sitt ungdomsjag som sinnebilden av en lillgammal litteraturstudent. "Jag är glad över den lite pretentiösa erfarenheten av att ha läst "Odysséen" på Ofvandahls", säger hon.
Intresset för litteratur har alltid funnits med henne. På universitetet pluggade hon litteraturvetenskap och retorik innan hon flyttade till Stockholm som 24–åring för att jobba på bokförlag.
– När jag var liten frågade min bästa kompis mig vad jag ville bli när jag blir stor. Jag svarade poet. Då frågade hon: Vad är det för någonting?
Elin Michaelsdotter förklarade för vännen i Uppsala att poeter satt ensamma i stugor och skrev. Riktigt så blev det inte.
Hon känner sig inte klar med Uppsala som rymmer hela hennes uppväxt.
– Jag kommer aldrig lämna staden helt... Jag kommer alltid att ha en öm punkt för Uppsala.
I framtiden vill hon skriva en bok som utspelar sig i Uppsala olikt de flesta romaner av unga författare som flyttat till huvudstaden.
– Stockholm är inte Sveriges mittpunkt.