Uppsalabon Kholod Saghir, initiativtagare och festivalgeneral, är tydlig med att festivalen värnar om kvalitet och aktualitet – kursen sedan starten 2018 ligger fast.
– Vi fortsätter att fokusera på litteratur och författare från kultursfärer som ligger bortanför de svenska och anglosaxiska språkområdena. Målet är att få fler intresserade av litteratur från andra delar av världen. Men visst återstår det mycket arbete innan "alla Uppsalabor" känner till festivalen, säger hon.
Enligt henne har festivalen etablerat sig bland kulturintresserade Uppsalabor plus en hel del besökare från främst Stockholm. De två senaste upplagorna har i huvudsak varit digitala på grund av pandemin.
– Vi är väldigt glada över att åter kunna välkomna publik på uppläsningar, författarsamtal och musikstunder, säger Kholod Saghir.
I år är programmet koncentrerat till stadsteatern och konstmuseet, det vill säga intimare lokaler än UKK där festivalen höll till de första åren. Alla evenemang strömmas dessutom direkt på festivalens hemsida.
– I fjol hade vi totalt 3 000 strömningar. I år ser vi direktsändningarna som ett bra komplement för alla som inte har möjlighet att vara på plats. Dessutom har vi inte obegränsat med publikplatser. I stadsteaterns minsta salong Intiman får bara cirka 50 personer plats, säger Kholod Saghir.
Den senaste helgen var hon i Umeå för att medverka på Littfest, eller Umeå internationella litteraturfestival som den egentligen heter. Där bistod hon den irakiske författaren Hassan Blasim som tolk under ett författarsamtal. Hassan Blasim gästade för övrigt festivalen i Uppsala 2020, då han var aktuell med novellsamlingen "Irakisk Kristus", som dramatiserats och spelats på Teater Galeasen i Stockholm.
Littfest är betydligt bredare och större än Uppsalas internationella litteraturfestival, oavsett hur man mäter. Men att i likhet med storkusinen i Umeå boka dragplåster som Annika Norlin, Elin Cullhed, Jonas Gardell, David Lagercrantz, Susanna Alakoski eller italienskan Silivia Avallone, är inte aktuellt för Uppsala, enligt Kholod Saghir.
– Nej, vi har valt en annan väg. Det är ingen vits att snegla på andra festivaler och försöka kopiera ett redan existerande koncept.
Den utveckling som festivalen genomgått sedan starten 2018 handlar om tematisering. I början låg fokus mer på språkområden, nu försöker festivalledningen att hitta aktuella teman. I år handlar det om utmaningar i migrationens tidevarv, hembygdens betydelse och längtan efter att hitta en plats och ett sammanhang där det är möjligt att höra hemma.
För att borra i de frågorna har ett dussin författare bjudits in. En av de mest kända är Nadia Hashimi, den amerikanska barnläkaren av afghanskt ursprung som i flera romaner skildrat hur det är att vara kvinna på flykt från det krigshärjade Afghanistan. Hon är den enda av de medverkande författarna som skriver på engelska (Stadsteatern lördag 25/3 kl 18.30).
Ryskan Maria Stepanova kan inte närvara som det var tänkt på grund av kriget i Ukraina. I stället för ett samtal med översättaren Ida Börjel på Uppsala konstmuseum blir det ett inspelat inslag (lördag 26/3 kl 13).
Fotnot: Festivalen arrangeras i samarbete mellan Re:orient, Svenska PEN, Uppsala stadsteater, Uppsala konstmuseum, Studiefrämjandet i Uppsala och tidskriften Karavan. Den stöds av Uppsala kommun och Kulturrådet.