Johanna Stenlund som står bakom Instagramkontot @barnensboktips och bor i Norby. Där har hon dekorerat varenda rum med barn- och ungdomsböcker.
Hon har tapetserat med dem på längden och tvären. Även på toaletten ligger några snabblästa titlar. I Johanna Stenlunds hus i Norby behöver ingen tveka på att det bor en barnboksälskare. Hon började samla på barnböcker långt innan hon själv fick sin äldsta dotter för 14 år sedan.
– Tillgängligheten på böcker är jätteviktig om man vill få barn att läsa, säger hon.
Johanna Stenlund, som står bakom Instagramkontot Barnens boktips, var en bokslukare som barn, och slutade aldrig sluka barnböcker. Hon startade kontot 2016 när hon var föräldraledig med sin yngsta dotter Rut, efter att under många år tipsat vänner och bekanta om barn– och ungdomdomsböcker. I dag har kontot 20 000 följare och är en stor del av Johanna Stenlunds företag i vilket hon jobbar med läsfrämjande genom att medverka i poddar, på mässor, hålla föredrag och ordna bokcirklar för barn.
– Jag hade jobbat som farmaceut i femton år, men när jag väl började med barnbokskontot kände jag att det var ju det här jag ville göra. Jag hade valt fel utbildning. Så jag började räkna hur många år det var kvar till pensionen och bestämde mig för att jag skulle lägga dem på barnböckerna.
På Instagramkontot ger Johanna Stenlund boktips för olika åldrar och smaker och har frågestunder där följarna får personliga tips om vad just deras barn skulle kunna tycka om att läsa. Hon har samarbeten med flera av de stora förlagen och därmed kunskap om i stort sett allt nytt som ges ut för barn och ungdomar. Hon konsumerar också själv stora mängder ny barnlitteratur.
Johanna Stenlund, bytte bana från farmaceut till läsfrämjare. Här läser hon högt för dottern Rut medan dottern Märta väljer ut en egen bok från hyllan.
– En av anledningarna till att jag tipsar om nyutgivet är att det finns en annan bredd i dag än när jag växte upp på 1980-talet. Då fanns det nästan bara blonda och vita barn i böckerna. Nu finns en annan representation, både vad gäller etnicitet, familjekonstellationer och funktionsvariationer. Men en bra bok är en bra bok, så jag tipsar aldrig om böcker bara för att de är korrekta vad gäller mångfald.
Barnböcker och ungdomsböcker är också mycket snabbare än vuxenlitteraturen på att spegla det som händer samhället just nu, menar Johanna Stenlund och beskriver barnbokens funktion i form av å ena sidan spegel, å andra sidan fönster.
– Barnböcker kan vara en spegel som barn kan känna igen sig i, eller så kan de vara ett fönster som öppnar världen för dem så att de får nya upplevelser eller ny kunskap.
Rut Stenlund, fem år, lärde sig läsa när hon var fyra år. Om hon får problem att uttala ett ord så är storasyster Märta behjälplig.
Runt henne klättrar hennes yngsta döttrar Märta, sju år och Rut, fem år. De har böcker i händerna och vill gärna berätta om sina favoriter. Den som följer kontot känner också igen dem från bilderna där de ligger lutade över böcker om rymden, monster och barn som ska börja skolan.
Att 5-åriga Rut så där självklart läser böcker på egen hand, får henne att sticka ut ur statistiken. Rapport efter rapport visar hur läsningen bland unga minskar. Bland annat har Uppsalaforskarna Johan Svedjedal och Anna Nordlund skrivit rapporten "Läsandets årsringar" (2020) på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Författarna har där sammanställt och granskat statistik av läsvanor de senaste decennierna. Den visar en generell nedgång för nöjesläsandet av böcker hos barn och unga de senaste åren och en bristande läsförmåga hos svenska elever.
Syskonen Märta, sju, och Rut Stenlund, fem, delar rum. Väggarna är klädda med böcker och det ska finnas hörn där de naturligt vill slå sig ner och läsa.
Johanna Stenlund är väl medveten om problemet och tycker att det är alla vuxnas uppgift att se till att skapa läsvanor hos barn och unga.
– Ansvaret för barns läsande ligger i dag hos alla och ingen. Mycket ansvar hamnar därför på föräldrarna, men alla har ju inte förutsättningarna att jobba med att deras barn ska läsa böcker och då behöver de barnen fångas upp i förskolan och skolan. Barn som inte besöker biblioteket behöver få tillgång till skolbibliotek, men i dag är en halv miljon barn utan skolbibliotek i Sverige och på de som finns är det inte ens säkert att det finns en bibliotekarie.
Enligt Johanna Stenlund är det bra att börja med läsningen redan innan skolan, för att grundlägga en läsförståelse och ett intresse för böcker.
– Det är inte bara att barn ska bada i text och lära sig massa nya ord. Det handlar om att genom böckerna ge barn tillgång till andra världar. Barn som ser vuxna läsa böcker läser mer, så alla kan faktiskt göra en insats och bli en läsförebild även för andras barn, genom att läsa en fysisk bok på till exempel på bussen.
Syskonen Rut Stenlund, fem år, och Märta Stenlund, sju år, fyller i sin lästid i ett schema. När läsuppdraget på sex timmar är utfört av alla i familjen kommer någon form av belöning.
För alla de som har barn som ha samma inställning till böcker som till broccoli, har Johanna många handfasta, lugnande tips och råd. Att visa barn att man själv läser böcker och att ha böcker hemma är steg ett, eftersom barn gör som man själv gör och inte som man säger, och då kan det vara av vikt att inte läsa bok på en skärm, utan att hålla i en bok så att de förstår vad man gör.
Hur gör man med barn som säger att de inte tycker om böcker?
– Att säga att man inte tycker om böcker är som att säga att man inte tycker om mat. Alla gillar någonting, så det handlar om att få till rätt match mellan bok och barn. Välj böcker tillsammans med barnet på till exempel biblioteket så att det blir delaktigt.
Placeringen av böckerna är också en nyckel. För riktigt små barn kan det vara bra med en korg på golvet och låga hyllor. För tonåringen kan det ge lite extra läsinspiration med några lättillgängliga böcker eller tidningar på toaletten.
Femåriga Rut Stenlund behöver ingen läsfåtölj utan fastnar i böcker var som helst om hon tycker de är bra. Just nu läser hon gärna "Norrskensböckerna" av Malin Falch.
Enligt Johanna Stenlund ska man också vara noga med att läsningen ska vara lustfylld, och att man skyndar långsamt.
– Vi lever i en väldigt bilddriven kultur, så se inte ner på bilderböckerna. Vissa barn längtar efter att få gå vidare från bilderböckerna, men andra kan långt upp i åldrarna tycka om att stanna bland bilderna. Det finns väldigt fint illustrerade böcker för 9–12 åringar. Man blir aldrig för gammal för bilder.
Vad säger du om mutor och belöningar? Kan man betala sina barn för att läsa?
– Vi har något vi kallar läsuppdrag som många kompisar har hakat på. Man ritar upp cirklar på ett papper och gör ett kryss över, så att det blir en tårta med fyra bitar. Varje bit står för en kvart. När barnet läst en kvart får det fylla i en tårtbit, och när hela familjen kommit upp i ett visst antal lästa timmar så får man göra någon rolig utflykt. Man kan också ha "gläskvart" – glass och läsning. Varför ska glassen egentligen serveras framför tv:n?