Brev och dagböcker tecknar ny bild av Nils Ferlin

Sparar du gamla dagböcker till barnen? Bränn dem om du inte vill att de ska bli litteratur i framtiden. Trenden med att gräva på vinden och använda brev och dagböcker som stoff till nya verk är här.

En 53-årig Nils Ferlin så som han ofta avbildades - bland böckerna med en cigarett i handen. I den nya biografin "Efterskörd" avlöjas nya delar av hans liv med hjälp av gamla brev och dagböcker.

En 53-årig Nils Ferlin så som han ofta avbildades - bland böckerna med en cigarett i handen. I den nya biografin "Efterskörd" avlöjas nya delar av hans liv med hjälp av gamla brev och dagböcker.

Foto: Pressens Bild

Litteratur2021-10-19 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trenden att gräva i det förflutna som vi kan se i tv-program som "Vem tror du att du är?" och i det ökade intresset för DNA-släktforskning i tjänster som My Heritage, Ancestry och 23andme, börjar nu också synas i bokform. Två av höstens böcker som gräver i arkiven är "Efterskörd. Ferlinfynd från en spånkoffert" av Hans Rutberg och Jenny Westerström och "Hundra brev i kärlek" av Ingemar Härdelin. 

Uppkomsten till "Efterskörd" skedde när Nils Ferlins syskonbarn (Ferlin hade inga egna barn) för några år sedan börjat träffas för att ta hand om Ferlintexter som funnits i spånkoffertar, resväskor och kartonger på släktingars vindar. Resultatet är en biografi fylld med brev, och diktutkast som lägger pusslet Nils Ferlin.

Konstnären Ingemar Härdelins "Hundra brev av kärlek" är en sammanställning av hans föräldrars över 200 kärleksbrev till varandra. Boken är också ett försök av Ingemar Härdelin att förstå sin egen barndom och en mamma som han många gånger upplevde som känslokall. 

Där "Efterskörd" kompletterar en bild av en redan i biografier väldokumenterad litterär kändis, är "Hundra brev i kärlek" ett utsnitt ur två okända människors liv i början på 1900-talet. En präst och en diakonissa som fick bli prästfru när hon gifte sig. Ett litet liv.

Det är 60 år sedan Nils Ferlin avled på Samariterhemmet i Uppsala. Hans Rutberg och Jenny Westerström har fogat samman vackra och mindre smickrande delar av hans liv. Som en del av Klarabohemerna, en rad författare som under några årtionden fram till mitten av 1900-talet rörde sig i kvarteren runt Klara kyrka i Stockholm, levde Nils Ferlin djupt ohälsosamt. De svåra depressionerna återkom allt oftare och ledde ibland till vistelser på psykiatriska kliniker. Hans alkoholproblem förvärrades och i kombination med droger bidrog det till lynnesutbrott och slagsmål. 

För den som är intresserad av Nils Ferlin kan de små iakttagelserna av författaren från vänner och anhöriga i återgivna brev och dagböcker ge nya pusselbitar till den store skalden. Som författaren och journalisten Olof Lagercrantz dagboksanteckning från september 1943: "Jag träffade honom på Freden. Han ägnade en hel kväll åt att trolla bort en slant ur sin hand. Det lyckades sällan. Det är hans nya clowneri, som tydligen för tillfället har avlöst steppdansen."