"När hela familjen är vid bordet är vi närmare 40 personer. De ska få en del av pengarna i julklapp. Sedan äger jag en folkvagnsbuss och enbart straffskatten på att köra den är på närmare 10 000 kronor, jag har en lägenhet i Stockholm och ett hem i Lagga, så pengarna kommer att bli använda" säger Carl-Göran Ekerwald.
"Fördelen med att bli gammal är att inte ha någon framtid." Det har författaren Carl-Göran Ekerwald sagt. Han har nu tilldelats Gerard Bonniers pris för 2023 på 300 000 kronor.
Vad kommer du då att göra med pengarna om du inte har någon framtid?
– Hahaha! Ja, hade jag fått dem för säg tio, femton år sedan hade jag säkert haft planer, men nu är jag så nära dödens tröskel att det inte finns något utrymme. Pengarna tänker jag dela ut som julklappar till min stora familj med fyra barn, tolv barnbarn och tolv barnbarnsbarn, så pengarna är det ingen fara med, de kommer inte att ligga döda.
Han är väldigt glad över utmärkelsen och berättar om sin forne förläggare Gerard Bonnier.
– Han bjöd mig på Operakällaren och jag känner mig väldigt hedrad över priset. Jag debuterade 1959 och fick då ett stipendium på 2 000 kronor av honom, då köpte jag en skrivmaskin och papper, säger han.
Hade du fortsatt skriva om du inte kunnat köpa skrivmaskinen?
– Nej, det kanske jag inte gjort. Jag har alltid haft väldig tur här i livet, sån tur att jag borde skämmas egentligen. Allting har faktiskt varit lyckat bortsett från mitt sätt mot mina fruar och kvinnor. Men jag ska stå inför rättegången nu när domedagen kommer, du må tro att det är lite spännande!
Du säger att du kommer att ta emot döden som en befrielse, hur kommer det sig?
– Tänk efter hur det ser det ut i världen, det är ingen trevlig plats att leva på längre med krig i Ukraina och kriget mellan Israel och Palestina. Det är tråkigt för mina barn och barnbarn, jag skulle önska att det såg bättre ut. Men hur gammal ska man bli? Anta att jag fyller 101, visst låter det väl lite platt jämfört med att fylla 100?
Det finns många gamla människor som är rädda för döden och kanske blir deprimerade. Något han funderat över.
– Jag kan inte göra annat än att hänvisa till människor jag känt och känner, som Sara Lidman, Knausgård, Jon Fosse, alla har sökt sig till Bibeln. I 3 000 år har folk läst den för att hämta tröst och den bär sig fortfarande. Jag läser Bibeln och Koranen, det har jag gjort sedan jag var tio år.
I hemmet i Lagga sätter Carl-Göran Ekerwald fortfarande ett nytt papper i skrivmaskinen, varje dag. Hans senaste bok "Fördelen med att bli gammal" utkom tidigare i år.
Ekerwald har ett långt och djupt intresse för persisk kultur. Det kommer sig av att han som sextonåring umgicks med en pojke vars pappa började supa. Hustrun frågade en präst om råd som undrade om maken enbart drack cognac eller om han hade andra intressen. Hustrun svarade att han läser poesi. Gå då till biblioteket, svarade prästen och låna Saadi och Rumi, persisk poesi i översättning av Eric Hermelin.
– Hon gjorde det, hennes man läste och blev nykter. Jag var 15–16 år, umgicks i familjen och fick se denna förvandling. Jag gav senare ut en bok som hette "Persisk antologi".
Om några dagar, 30 december, fyller Carl-Göran Ekerwald 100 år. Det ska firas i Lagga bygdegård där han, enligt egen utsago ska sitta i en fåtölj och ta emot besökare från klockan 13 på eftermiddagen.
Rubriken "Hundraåringen har givit ut hundra böcker" är lockande men inte helt sanningsenlig. I själva verket handlar det om drygt 60 böcker, men ihop med noveller, en stor mängd kulturhistoriska essäer och alla artiklar han skrivit i dagstidningar kanske det ändå, volymmässigt, blir uppåt hundra. Och han fortsätter att skriva.
– Jag sätter fortfarande in ett nytt papper i skrivmaskinen varje dag. Jag skriver en text om svenska värderingar och om våra 1 000 runstenar i Uppland som alla är försedda med kors, som betyder att vi är kristna.
Gerard Bonniers pris utgår ur en fond som genom Gerard Bonniers testamente 1988 donerades till Svenska Akademien. Priset skall tilldelas författare som är verksamma inom Akademiens intresseområde.