Kunskapshoppet

KRÖNIKA. I ett unikt projekt kommer SLU:s forskare att sprida sin kunskap på Wikipedia. Lisa Irenius välkomnar initiativet. För egentligen har vi alla ansvar för vad som står på det nätbaserade uppslagsverket.

23 februari 2013 07:02

Du visste troligen inte att insekter dör inom några dagar efter att de har kommit i kontakt med svampen Beauveria bassiana. Du visste nog inte att dess mikroskopiska svampsporer tränger sig in i insekternas kroppar och börjar växa där.

Du visste kanske inte ens att det fanns en svamp som Beauveria bassiana.

Men tack vare forskare som ekologen Olle Terenius vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala finns sådan kunskap nu mycket enkelt tillgänglig för den som vill – på Wikipedia.

Nyligen skrev Leonidas Aretakis på UNT:s kultursidor om hur det nätbaserade uppslagsverket ibland blir ett forum där inte minst högerextrema krafter försöker driva opinion snarare än sprida kunskap (UNT 14/2). Författare som Henrik Arnstad och Lisa Bjurwald berättade om personangrepp och hur extremhögern försökt smutskasta granskande journalister. Dessutom berättade en Wikipedia-skribent om oroande tendenser till mobbning och ovilja att ta kritik hos sidans innersta krets. Det är angeläget att fortsätta hålla ett kritiskt öga på vad som händer på det stora uppslagsverket.

Artikeln gav också en anledning att fundera över inte bara vad som skrivs på Wikipedia, utan även vilka som skriver där. För även om alla kan bidra, är det långt ifrån alla som gör det. Det gäller vidare frågor än rent politiska. Jag undrar till exempel varför det är så få kvinnor, ynka 13 procent av de som skriver? Vad innebär det för den verklighetsbeskrivning som ges där?

Endast 23 procent av skribenterna på Wikipedia har universitetsutbildning (vilket i och för sig delvis förklaras av att 50 procent av dem är under 22 år). Varför finns där inte fler forskare? De om några har ju kunskaper att dela med sig av.

Som sidans norska talesman Jarl Vines påpekade i UNT-artikeln: ”Wikipedia är till för alla, och det är egentligen allas ansvar.”

Jo, faktiskt: nu när uppslagsverket finns. Och nu när 400 miljoner människor läser det varje månad.

I ett nytt projekt, initierat av Olle Terenius, har SLU givit sig på att ta det där ansvaret. Forskarna ska uppmuntras att bidra, i eget namn och inom ramen för forskningsarbetet på SLU. Projektet inleddes i januari och fredag 22 februari hölls en första workshop i Umeå, nästa blir i Uppsala 6 mars.
-  När man forskar inom ett område ser man ju att det finns en hel del artiklar på Wikipedia som inte är kompletta eller rent felaktiga, och idén till det här projektet föddes dels ur den frustrationen, dels ur viljan att sprida forskningsresultat till fler. Det är vår uppgift att nå ut till skattebetalare, förklarar Olle Terenius över telefon.

Imponerande nog är SLU först ut i världen med ett projekt där doktorander och disputerade forskare under organiserade former och i eget namn bidrar till Wikipedia.
- Det finns ett antal universitet som organiserar kurser för studenter upp till magisternivå där det ingår att publicera information på Wikipedia. Jag trodde att även forskare på högre nivå på amerikanska universitet skulle bidra där på regelbunden basis, men Wikimedia (den ideella stiftelse som står bakom uppslagsverket) i USA hade inte hört talas om något liknande. Nu är det folk från hela världen som nyfiket följer hur vårt projekt utvecklas. 

Inom SLU:s projekt får de forskare som deltar liknande användarprofiler, där varje uppdatering på uppslagsverket kan spåras till den enskilda forskaren. När man läser om svamparten Beauveria bassiana kan man enkelt, genom att titta på sidans historik, se exakt vad ”Olle Terenius, SLU” har bidragit med. Annars är skribenterna på wikipedia som regel anonyma. Ursprungligen har sidan om svampen till exempel skapats av någon ”Lsjbot”.

När man lär elever i skolorna att inte lita på Wikipedia, borde man i stället lära dem att lita på det ibland; beroende på hur källor används. Och – om SLU:s metoder får större spridning – beroende på vem som har skrivit. När det blir möjligt att se att en namngiven forskare har bidragit till en artikel blir det lättare att bedöma artikelns trovärdighet liksom att söka upp kompletterande information.

Utmaningen blir bara, som Terenius påpekar, att forskare inte ska använda metoden som en reklampelare för sig själva: det är forskningsområdet och inte personen som är intressant.

Målet för SLU:s satsning är att 100 forskare ska ha gjort substantiella bidrag till Wikipedia före årets slut. Man vill även inrätta en årlig Wikipediadag, då forskarna ska ägna sig helt åt att sprida sin forskning på uppslagsverket. Ambitionen är också att publicera artiklar på flera språk.

Det är sammantaget ett både välkommet och spännande initiativ. Det kan givetvis bli strider om verklighetsbeskrivningen även inom forskarvärlden. Också inom SLU:s områden. Svampar hör kanske inte till de mest explosiva frågorna, men både vargar och ekologiskt jordbruk kan skapa debatt. Men desto bättre då om vi kan få lättillgängliga och väl underbyggda sammanställningar av olika argument.

När det gäller den tredje uppgiften, det vill säga universitetens uppdrag att dela med sig av sin kunskap, borde närvaro på ett gratis och nätbaserat uppslagsverk som Wikipedia vara en sällsynt effektiv metod.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lisa Irenius