I sin artikel "Israel och skulden" riktar Anna Ekström (AE) ett vÄldsamt angrepp mot filmen Gazas tÄrar, som SVT visade kvÀllen före:
"Den stora lögnen Àr att judarna inte Àr mÀnskliga. Den lilla lögnen Àr att Israels försvarsmakt Àr ute efter att döda barn och andra oskyldiga." Filmen om Operation gjutet bly och dess effekter för Gazas barn Àr helt enkelt antisemitisk och ingÄr tydligen i vad som förefaller vara en sammansvÀrjning av svenska medier.
Den som ska försvara/ursÀkta det israeliska överfallet pÄ Gazas befolkning har onekligen en svÄr uppgift. DÀrför mÄste man tala om nÄgot annat, helst om (faran för) antisemitism. DÀrför angreppet pÄ filmens "lögner ⊠framkallade vid klippbordet av Vibeke Lökkeberg" som t o m "bestÀllt material av palestinska filmare". Visserligen visas "sanna och nÀrgÄngna bilder av döda kroppar och barn som förlorat sina förÀldrar", men av AE:s text fÄr man ÀndÄ en kÀnsla av att Israels anfall pÄ Gaza 2008-09 nÀstan inte hÀnt. VL manipulerar nÀmligen sina tittare. Mitt i en kÀrleksfull scen har hon klippt in en krigsmaskin och "det kalla maskinljudet hÀnger som ett hot över de varma mÀnniskorna", trots att "mÀnniskorna och maskinen Àr filmade vid olika tillfÀllen". Till och med AE lÄter sig förföras av filmen.
NĂ„gon uttalad empati kan dock de palestinska barnen inte rĂ€kna med. De Ă€r bara 20 procent av det totala antalet offer, medan antalet minderĂ„riga utgör 55-60 procent. Var det dĂ„ 700 kombattanter, som Hamas pĂ„stĂ„r? Knappast, Ă€ven om det paradoxalt nog ligger i sĂ„vĂ€l Hamasâ som Israels intresse att blĂ„sa upp den siffran. Den israeliska mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen BâTselem har bl a följande siffror för offren: 248 poliser, dödade inne pĂ„ polisstationerna, 349 stridande och 759 icke stridande (437 vuxna, 322 minderĂ„riga) av totalt 1390, som dödades av den israeliska krigsmakten. PĂ„ den israeliska sidan dog 14 personer, varav 2 sköts av de egna.
Ăr det rimligt att beskriva Gazas tĂ„rar som en antijudisk film? Visserligen talar filmens tre huvudpersoner - alla barn - om judarna, som orsaken till deras förtvivlan, men det mĂ„ vara dem förlĂ„tet. Om de mött nĂ„gra judar, sĂ„ har dessa varit soldater, som skadat dem och/eller dödat deras förĂ€ldrar och syskon. I filmen - bĂ„de i dess engelska och svenska version - översĂ€tts "judarna2 konsekvent med "israelerna".
Lika lite som Goldstone-rapporten Àr antijudisk, Àr filmen det. DÀremot visar den slagkraftigt den israeliska politikens omÀnskliga ansikte. Det Àr en politik, som bygger pÄ rÀdsla, militÀrt vÄld och illegal ockupation. Det Àr en tragedi - inte bara för palestinierna utan Àven för israelerna. Israels sanna vÀnner bevisar sin vÀnskap genom hÄrd kritik av Israels ockupationspolitik.
De sionistiska pionjÀrerna levde i sina drömmar, ja, levde sina drömmar, men föga anade de, att med drömmarna följde Àven mardrömmar. Det Àr den mardrömmen Avraham Burg, tidigare ledande politiker och talman i Knesset, söker frigöra sina judiska landsmÀn frÄn. I sin bok "Förintelsen Àr över. Vi mÄste resa oss ur askan" skriver han med syftning pÄ den israeliska lagens formulering om "brott mot det judiska folket":
"Det finns inte, och det fÄr inte finnas, en sÀrskild judisk mÀnsklighet. MÀnsklighet Àr mÀnsklighet, utan kompromisser och undantag. Inte ens vi."
Trots all antisemitism, trots alla förföljelser och lidanden, trots förintelsen â trots allt detta mĂ„ste Israel som konfliktens starkare part börja följa internationell rĂ€tt och visa en Ă€kta fredsvilja. Framför allt för sin egen skull. Och det internationella samfundet mĂ„ste i handling Ă€ntligen stĂ„ upp för palestiniernas rĂ€ttigheter. För bĂ„da parters skull. Endast pĂ„ det sĂ€ttet kan de fĂ„ den fred de behöver.
"Det finns ingen sÀrskild judisk mÀnsklighet"
DEBATT. Filmen Gazas tÄrar visar slagkraftigt den israeliska politikens omÀnskliga ansikte, skriver Bernt Jonsson i ett debattsvar.
Bernt Jonsson frÄn Uppsala har arbetat i Hebron, Israel, pÄ uppdrag av Kyrkornas vÀrldsrÄd.
Foto: Dick Pettersson
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
DEBATT
Gazas tÄrar
Tidigare artiklar publicerade 21/12 och 29/12. LÀs inlÀggen pÄ unt.se/kulturdebatt.