Hilma af Klint var länge helt osynlig inom konsthistorien. Idag ses hon som en pionjär inom abstrakt konst. Under åren 1928–1931 bodde hon på Skolgatan 17 i Uppsala.
Kulturdebatt
Den världsberömda målarinnan Hilma af Klint bodde en tid i Uppsala. Det är en svag men inte oväsentlig koppling. Här finns en potential som de flesta städer skulle avundas Uppsala.
Utställningen över Hilma af Klint på Guggenheim drog över en halv miljon besökare – museets mest populära utställning. I år har en beskrivning över hennes livsverk publicerats i sju volymer och Lasse Hallström har gjort en film om henne. Fram till januari pågår en utställning på Moderna museet. Sen tidigare finns Julia Voss biografi – och ett tjugotal andra titlar. Intresset är kort sagt enormt.
Som bekant finns en evig diskussion om Uppsala konstmuseums placering. De utmaningar stadskärnan står inför talar väldigt mycket för värdet av att konstmuseet får markkontakt och kan bidra till dynamiken i Uppsala. Samtidigt finns förstås ett stort intresse av att göra slottet till ett besöksmål, men fästningsverk bjuder som bekant motstånd.
Parallellt med detta finns idag inget permanent museum för Hilma af Klint. Som Erica Treijs nyligen beskriver i SvD är även den frågan delikat, med olika läger.
Att lansera Uppsala slott som kandidat för ett museum över Hilma af Klint är givetvis inget alexanderhugg som löser dessa två frågor i ett slag. Tvärtom är det en svår fråga som kräver stort engagemang och diplomatiska samtal. Men det är en möjlighet Uppsala inte kan låta gå förlorad. Givetvis är det både en skör tråd och ett halmstrå, men kanske skulle Uppsala kunna erbjuda en lösning som kunde accepteras av de inblandade parterna.
Det är en privat stiftelse som förvaltar Hilma af Klint så ett museum vore en privat angelägenhet, även finansiellt. Uppsalas insats vore därför i första hand vore att vara lösningsorienterad och tillmötesgående. Sett mer nationellt så skulle det länka Uppsala till Moderna museet (som stöttar samlingarna) och hjälpa till att sätta Sveriges fjärde stad på konstkartan. Närheten till Stockholm och till universitetet är viktiga aspekter.
Att hitta en lösning för ett museum över Hilma af Klint är dessutom en nationell angelägenhet, risken finns att samlingarna istället sprids. En försiktig början vore att påbörja en dialog, kanske bjuda in till ett seminarium om Hilma af Klint och starta en diskussion.
Uppsala pratar om världsklass och siktar på att bli kulturhuvudstad – så vad väntar vi på?