Kulturdebatt
Nej, jag håller inte med konstkritikern Christian Chambert som i ett inlägg den 7 januari slog på stora trumman för att det borde byggas ett nytt konstmuseum i Uppsala. Ett nybygge som med stor sannolikhet skulle innebära ännu ett prestigebygge, som i det här fallet skulle störa årummet och den känsliga miljön däromkring. Ett nybygge som med all säkerhet skulle innebära en stor belastning för en "coronautarmad" kommunal ekonomi enbart för att tillfredsställa habegäret hos en, förmodligen tämligen smal, grupp medborgare som nog tar ett oproportionerligt stort utrymme.
Jag tror faktiskt att vi ändå har en del gemensamt. Jag tror att vi båda skulle vilja ha en större möjlighet att ha en öppen tvåvägskommunikation med de styrande beträffande vår gemensamma närmiljö och andra sakfrågor som ligger oss varmt om hjärtat och att våra folkvalda – och andra som på olika sätt har stort inflytande över vår vardag emellanåt – skulle kunna släppa lite på prestigen och låta sig påverkas av opinionen. Jag tror att Christian Chambert upplever ungefär samma frustration och maktlöshet över utsikten av ett uteblivet nybyggt konstmuseum som en hel del andra Uppsalabor kände då representanter för det lokala kulturetablissemanget i praktiken totalannekterade den klassiska miljön i Carolinabacken på ett mycket okänsligt och provokativt sätt. Jag tror att många av de boende runt Tegnérparken upplevde de informationsmöten med envägskommunikation som hölls om konstprojektet ”Den tionde skorstenen” som ungefär samma fiasko som Christian Chambert upplever att informationsmötet om utredningen på Slottet i februari 2020 där allmänheten, enligt uppgift, inte fick någon möjlighet att komma med synpunkter var.
Men, trots allt, kanske det finns vissa avgörande skillnader i synen på det önskade medborgarinflytandets omfattning. Kanske det räcker om våra makthavare lyssnar på "bättre" medborgare som de nästan obeskrivligt kunniga och kompetenta människor i kulturens inre krets och möjligtvis en ja-sägande svans av "wannabes".
Kanske lite "sämre" medborgare, de lite okunniga och primitiva som befinner sig utanför den inre kretsen, enbart ska hålla käften, lyda och nöja sig med att svälja lämplig paketlösning vart fjärde år.