Kulturdebatt
På nationaldagen publicerade UNT en sedvanlig (!) drapa om ett firande som en del finner pinsamt, andra torftigt, men flertalet högtidligt och angeläget. Envar har rätt till sin syn på detta firande, även Jonathan Norberg. Så fungerar yttrandefriheten i en mångkulturell demokrati. Se där den kanske främsta orsaken till att fira nationaldagen.
Det pinsamma i sammanhanget är att varken Norberg eller en betydande del av befolkningen tycks ha kännedom om varför vi firar dagen och varför just detta datum. En brist i vår skolundervisning men också ett bevis på hur långt alienationen fått fortgå.
Norberg skriver: ”I bakhuvudet finns något om Gustav Vasa, någon besserwisser slänger sig (sic) med regeringsformen”.
I stället för att ta tillfället i akt att upplysa läsekretsen om vår historia och demokratins framväxt, förminskar han betydelsen av viktiga reformer och årtal för dessa.
Nationaldagen är ett utmärkt tillfälle att upplysa om varifrån vi kommer och hur vi valt att administrera vårt land. Berättelsen om hur Sverige får en modern konstitution 1809 borde alla känna till, liksom att den decennier dessförinnan föregåtts av tryckfrihetslagar som, om än kortvariga, var världens första i sitt slag.
Till sist vill jag instämma i att kommunens program på nationaldagen är lite torftigt: ”Ett sparsmakat program på en knapp timme”. Visst skulle man kunna göra betydligt mer. Förr om åren paraderade en musikkår genom stadens gator till ceremonin på Odinslund. Ta tillbaka det och gärna med trummor från Senegal.