2021 listade hemsidan immigrant.org 1 500 författare med utländsk bakgrund som lever och arbetar i Sverige. Flera hundra författare är i väntan på att listas, och många är fortfarande utanför listan. Författarna kommer från över 100 olika länder. De skriver främst på sitt eget språk, men en del av dem skriver också på svenska. Många av dem är välkända i sina ursprungliga hemländer samtidigt som de är ganska okända här.
Vad är statusen för författare som är svenska medborgare och skriver på andra språk? Enligt klassificeringen för böcker med svenska ISBN-nummer ska dessa vara skrivna på svenska eller ett av de fem nationella minoritetsspråken: samiska, finska, jiddisch, meänkieli och romska. Resten av litteraturen som är skriven i Sverige av svenska medborgare räknas inte som svensk litteratur. Den befinner sig utanför systemet.
Samtidigt finns möjligheten att få studera sitt modersmål i skolan. Men hur fungerar modersmålsundervisning? Har lärare i modersmålsundervisning samma status som andra lärare?
Översättare som översätter från andra språk till svenska har högre status än översättare som översätter från svenska till andra språk. Möjligheten att publicera och sälja böcker på andra språk än svenska i Sverige är dessutom nästan noll.
Vissa av mina författarkollegor försöker profilera mångspråkighet som en internationell fråga. Jag vill gärna påminna dem om att mångspråkighet absolut är en nationell fråga.
Vi pratar mycket om mångfald. Men hur definierar vi mångfald när vi inte skyddar uttryck av mångspråkiga författare? Detta handlar inte enbart om centrala myndigheter. Lokala och regionala myndigheter och institutioner har inga återkommande insatser för att skydda och främja litterär mångspråkighet. Jag vill därför gärna påminna berörda myndigheter om att det finns ett behov av att respektera svenska författare som bor i Sverige och skriver på andra språk. Författarna och deras böcker behöver nå ut till fler och för detta krävs tydliga satsningar och initiativ.
Mångfald och mångspråkighet ska inte bara kläs intellektuell retorik, utan är en fråga om politik. Jag ser att det finns ett stort behov av utökade satsningar, och stöd inom mångspråkighet om vi vill skydda den kulturella mångfalden.