Kulturdebatt
I slutet av maj kom beskedet att Uppsala Kammarsolister, en av landets främsta kammarmusikensembler, läggs ner på grund av minskade statliga anslag. Länsmusikchef Gabriel Lindborg hade den svåra uppgiften att avgöra hur sparkraven skulle hanteras.Örjan Berglund (C), styrelseordförande i stiftelsen Musik i Uppland säger att styrelsen inte fattat beslutet men stödjer det då det är en ”åtgärd som var långsiktigt hållbar för att rädda det som är kvar” (UNT, 6/6 2024). Frågan är om lösningen verkligen är så hållbar.
Att kultur kostar pengar är ingen nyhet, inte heller att det i ekonomiskt svåra tider kan behöva sparas på kulturen. Kultur och ekonomi ses ofta som väsensskilda och oförenliga världar; den ekonomiska logiken hotar kulturen och kulturen är ett hot mot en ekonomi i balans. Detta är dock en alltför förenklad bild av förhållandet mellan ekonomi och kultur.
Om den ekonomiska logiken används för att skapa hävstångseffekter på längre sikt, har den snarare potential att vara ett kraftfullt verktyg för kulturen. Detta gäller särskilt kulturutövande på hög konstnärlig nivå, likt den som utövats av Uppsala Kammarsolister. De kostnader som dessa musiker innebär, kan lika gärna ses som en långsiktig ekonomisk investering. Andra har redan beskrivit de kulturella värden som går förlorade när ensemblen läggs ner. Ulrika Knutson lyfter i UNT fram det unika mötet mellan publiken och ensemblen, och tidigare medlemmar i ensemblen har påpekat att ensemblen bidrar med stora värden i länet, liksom i hela landet.
Det finns även ekonomiska värden som går förlorade med det här beslutet. Även om det ekonomiska resultatet på kort sikt förbättras genom nedläggningen, kan den tyvärr innebära ännu större ekonomiska problem för kulturlivet i Uppsala på längre sikt. Att säga upp Uppsala Kammarsolister för att satsa bredare med friare anställningsformer är som att säga upp specialistläkarna på ett sjukhus, eller de främsta professorerna på ett universitet. Som därtill under lång tid byggt upp en helt unik kunskap tillsammans. Verksamheten överlever men är i grunden helt förändrad. Spridningseffekterna kommer vara många och synliga. Att urholka kärnan av en verksamhet är sällan en lyckad långsiktig ekonomisk hantering oavsett vilken verksamhet man bedriver.
Anna-Karin Stockenstrand, docent i företagsekonomi vid Mittuniversitetet