Kulturdebatt
Det är nya tider i västvärlden. Storbritannien har lämnat EU, USA tonar ned sin roll som global aktör och i Tyskland råder regeringskris. På denna spelplan behöver de nordiska länderna samarbeta mer än någonsin.
Ett viktigt nordiskt land är Danmark. Danmark är inte bara arbetsplats och utbildningsplats för tusentals svenskar. Det är även ett populärt semestermål.
Svenskan och danskan har mycket gemensamt, inte minst historiskt. Språken har under de senaste århundradena utvecklats åt olika håll, särskilt uttalsmässigt, men har ett liknande ordförråd och grammatik.
Ändå går svenskar och danskar allt oftare över till engelska när de möts. Sådana historier berättas inte bara av våra egna studenter. En undersökning har visat att drygt hälften av unga i Sverige och Danmark vill använda engelska i kontakt med andra skandinaver. Denna vilja demonstrerades inte minst av Greta Thunberg när hon nyligen intervjuades av dansk radio. Ett annat exempel är de svenska fotbollsherrarnas danske tränare Jon Dahl Tomasson, som håller sina presskonferenser på engelska.
Kan inte svenskar och danskar kommunicera med varandra på svenska och danska och i så fall, varför inte? Vi vill här ge två förklaringar till svårigheterna.
Den första förklaringen är att danskan faktiskt är ganska svårbemästrad, särskilt i tal. Danskans uttal av både vokaler och konsonanter är ofta mindre distinkt än svenskans uttal. Detta gör det svårt att urskilja danskans olika ljud.
Den andra förklaringen har att göra med vissa svenskars raljerande attityd till danskan. Till exempel har Alex Schulman i DN påstått att svenskar och danskar bara låtsas förstå varandra. På svenska humorkonton i sociala medier beskrivs danskan som obegriplig, till och med som en halsåkomma. Men det skämtas även om hur det danska språket låter i allmänhet. Ett känt exempel är den svenska humorgruppen Grotescos sketch "Bestefar og jeg", i vilken skådespelarna talar en typ av försvenskad danska där de i humoristiskt syfte förstärker vissa strupljud och förlänger uttalet av vokaler.
Vi behöver inte släppa våra uppfattningar om det danska språket som talat av personer med gröt i munnen. För det är en bra början att ha en engagerad relation till det danska språket. Det kan dock vara en återvändsgränd att fastna i föreställningen om att danska är svårare att förstå än vad det faktiskt är. De raljerande attityderna riskerar nämligen att spilla över på verkligheten och begränsa vår språkliga och mentala rörlighet, till exempel genom att vi retirerar till snuttefilten engelska. Istället borde vi lära oss att skämta om danskan samtidigt som vi nyfiket försöker att bemästra det.
Om båda parter också anstränger sig för att tala långsammare och undvika förvirrande ord och uttryck har du som individ och vi som samhälle mycket att vinna på att svenskar och danskar talar svenska och danska med varandra. Framförallt blir kommunikationen mer nyansrik, genom att vi uttrycker oss som vi vill i sociala situationer och får behålla vår personlighet. Den personligare kontakten leder till att vi kommer varandra närmare och blir klokare på flera sätt.
Ur samhällsperspektivet är Norden dessutom kanske en av framtidens globala maktfaktorer. Den internordiska språkförståelsen, inte minst språkförståelsen mellan svenskar och danskar, framstår därmed som alltmer värd att värna om, inte bara skratta åt.