Marknaden måste hjälpas om världen ska kunna räddas

"Den politik som krävs representerar ett fundamentalt skifte från det nyliberala tänkande som dominerat politiken de senaste 40 åren", anser debattartikelns författare Anders Wijkman, som i onsdags 20 september föreläste på temat "En jord för alla" i en fullsatt sal på Uppsala stadsbibliotek.
"Den politik som krävs representerar ett fundamentalt skifte från det nyliberala tänkande som dominerat politiken de senaste 40 åren", anser debattartikelns författare Anders Wijkman, som i onsdags 20 september föreläste på temat "En jord för alla" i en fullsatt sal på Uppsala stadsbibliotek.

"Det är möjligt för hela världens befolkning att nå god livskvalitet inom planetens gränser", anser Anders Wijkman, författare, samhällsdebattör och tidigare politiker (först M, senare KD). Han har fem förslag på förändringar.

Kulturdebatt 24 september 2023 13:00

Mer än 50 år har förflutit sedan lanseringen av Romklubbens rapport "Tillväxtens gränser". Året var 1972 och efter årtionden av snabb ekonomisk tillväxt presenterades en analys av ledande forskare som varnade för att fortsatt tillväxt av konventionellt slag kunde leda till resursbrist, tilltagande miljöförstöring och eventuell ekonomisk kollaps under 2000-talet. 

Idag kan vi konstatera att mänskligheten valde att inte lyssna på varningarna. Människans ekologiska fotavtryck har fortsatt att växa och överskrider nu de planetära gränserna på ett antal områden. Alla viktiga miljöindikatorer pekar åt fel håll.

Parallellt är demokratin i världen på tillbakagång, ojämlikheten ökar – inte minst i Sverige – och därmed också de sociala spänningarna. Det finns växande tecken på lokala kollapser. 

Jag har de senaste två åren varit del av det internationella initiativet Earth4All. Vi har utvecklat en modell som simulerar människors framtida välfärd samt den ekonomiska och miljömässiga utvecklingen under resten av århundradet. Resultatet av vårt arbete har publicerats i en bok "En jord för alla". 

Boken är en uppföljare till "Tillväxtens gränser", som när den publicerades 1972 blev både en varningsklocka för vart världen var på väg och ett startskott för den internationella miljörörelsen.  "En jord för alla" har valt att lägga fokus på vad som krävs för en demokratisk transformation till en hållbar och rättvis framtid. 

Vi konstaterar att många regeringar – dock alltför få– har vidtagit åtgärder mot både miljöförstöringen och klimatförändringen. I vissa regioner har även fattigdomen reducerats påtagligt. Men de insatser som görs är dessvärre klart otillräckliga. 

Vi definierar dagens utveckling –  business as usual –  som "för lite och för sent". Den förväntas leda till att välbefinnandet för människor i gemen kommer att minska – mätt som den totala effekten av disponibel inkomst, offentlig service, jämlikhet och kvalitet på livsmiljön. Följden är att de sociala spänningarna kommer att stiga i stort sett överallt. En blandning av stigande ojämlikhet, fortsatt djup fattigdom i många länder samt kraftigt ökande påfrestningar på våra samhällen på grund av uppvärmningen. 

En allvarlig aspekt är att ökade sociala spänningar minskar våra samhällens förmåga att agera kraftfullt inför olika långsiktiga hot. Tilliten människor emellan minskar och därmed förmågan att enas om rätt typ av politik, inte minst för att hantera klimat- och miljökriserna. 

"En jord för alla" har noga studerat vilken typ av åtgärder som kan bidra till att vända utvecklingen. Den fråga vi ställde oss är ”vad som kan göras för att säkerställa goda livsförhållanden för den globala majoriteten utan att förstöra de livsuppehållande systemen på Jorden?” 

Vår slutsats är att det är möjligt för hela världens befolkning att nå god livskvalitet inom planetens gränser. För att ställa om föreslår vi en fullskalig förändring av ekonomins spelregler och genomgripande politiska förändringar inom fem områden:

  1. Fattigdomen måste angripas med kraft genom en kombination av alternativa utvecklingsstrategier. För svensk del måste stödet till låginkomstländerna öka, inte minska.
  2. Även den växande ojämlikheten måste angripas med kraft – av rättviseskäl men också för att undvika ökande sociala spänningar. Det handlar om ökad progressiv beskattning av både inkomster och tillgångar.
  3. Ge kvinnor makt genom ökade satsningar på utbildning och hälsa. 
  4. Ställ om världens matproduktion. Satsa på regenerativt jordbruk, förändrade dieter och minskat matsvinn. 
  5. Accelerera utfasningen av fossilenergi. Satsa på snabb elektrifiering och ökad energieffektivitet för att möjliggöra en halvering av CO2-utsläppen varje decennium fram till 2050.

Som en del av förändringen måste en diskussion initieras kring livskvalitetsfrågor. Allt fokus har under efterkrigstiden legat på ökad materiell konsumtion. Men livet består av så mycket mer. Kvalitativa indikatorer på temat välbefinnande bör ersätta tillväxt i BNP som mått för utvecklingen. 

Earth4All-modellen indikerar att de fem transformativa förändringarna, om de genomförs med kraft, kommer att leda till att välbefinnandet för den breda majoriteten av befolkningen i världen kommer att öka under perioden fram till år 2100. Samtidigt förväntas både klimatförändringen och överutnyttjandet av naturresursbasen att plana ut. 

Allt detta kommer inte att hända av sig själv. Den fria marknaden måste hjälpas på traven om världen ska kunna räddas. Den politik som krävs representerar ett fundamentalt skifte från det nyliberala tänkande som dominerat politiken de senaste 40 åren. Istället kan vi gå i riktning mot mer kollektiva åtgärder och mot att balansera marknadens kortsiktighet mot kraven på anständiga levnadsvillkor för folkmajoriteten och i harmoni med naturen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa