"Att ge sig på Linné är långsökt och okunnigt"

Det vore olyckligt om vi alla underkastar oss ett anglosaxiskt perspektiv på rasism och kolonialism, skriver Bo Östen Svensson apropå påståendet att Carl von Linné skulle ha varit rasist.

Att amerikanska debattörer har ett anglosachsiskt perspektiv är begripligt, skriver Bo Östen Svensson, men internationellt bör debatten inte begränsas så snävt. Till vänster Carl von Linné, till höger en Black Lives Matter-demonstration i Oregon, USA.

Att amerikanska debattörer har ett anglosachsiskt perspektiv är begripligt, skriver Bo Östen Svensson, men internationellt bör debatten inte begränsas så snävt. Till vänster Carl von Linné, till höger en Black Lives Matter-demonstration i Oregon, USA.

Foto: TT Bild

Kulturdebatt2020-08-14 14:55

Kulturdebatt

Att Carl von Linné skulle ha varit rasist har aldrig fallit mig in. För det första var de kategorier han ordnade människosläktet i baserade på geografisk hemmahörighet. Människor kunde vara amerikaner, européer, afrikaner etc. Med amerikaner avsåg han alltså Amerikas urbefolkning. För det andra tillerkände han alla människor i alla kategorier fullt människovärde. De tillhörde alla släktet "homo sapiens".

I de anglosachsiska kolonierna i Amerika förhöll det sig annorlunda. Där betraktades de afrikanska slavarna inte som människor, de var ägodelar. Om man läser början av USA:s självständighetsförklaring – "Vi ser dessa sanningar som självklara: Att alla människor är skapade jämlika; att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa;" –  och betänker, att Thomas Jefferson, som skrev förklaringen, samtidigt var ägare till slavar, blir detta uppenbart.

En annan syn på afrikanerna och slaveriet kom att råda i de spanska kolonierna. På initiativ av jesuitorden tillsatte den spanske kungen en utredning (cabildo) med dåtidens främsta vetenskapsmän och teologer, vars uppdrag var att utröna, huruvida afrikaner var människor eller inte. Efter många års arbete kom utredningen fram till att afrikanerna, även om de var svarta, även om de var hedningar, ändå var skapade till Guds avbild, och därför inte kunde behandlas hur som helst. På basis av utredningens slutsats instiftades en särskild lag, Codex Niger (Den Svarta Lagen), som garanterade de afrikanska slavarna deras människovärde, och reglerade deras skyldigheter och (sic) rättigheter.

Om afro-amerikanska och amerikanska forskare och debattörer begränsar sin forskning och debatt om rasism och kolonialism till ett snävt anglosachsiskt perspektiv, är det i och för sig begripligt, men om det internationella forskarsamhället underkastar sig samma begränsning, skulle det vara olyckligt. Det finns många frågor att ställa och att försöka besvara. En är: När och hur kom rasismen in i den transatlantiska slavhandeln? En annan är: Varför var slaveriet brutalare i de protestantiska anglosachsiska och holländska kolonierna än i de katolska spanska och portugisiska? Ytterligare en är: Vad innebar den frihet slaveriets avskaffande gav dem som var slavar, vad har den inneburit för deras ättlingar, och är det en fördel att härstamma från ett område där slavarnas människovärde respekterades, eller spelar det ingen roll i dag?

Att i brist på statyer av amerikanska sydstatsgeneraler ge sig på statyer av Linné är, ska vi säga, en smula långsökt, och vittnar om brist på kunskap. Linnés betydelse för naturvetenskapens utveckling är fullt jämförbar med en Galileis eller en Einsteins, och resultatet av hans forskning är i dag omöjligt att tänka bort. 

Linnés strävan att ordna och namnge allt som Gud skapat, fortsattes av hans lärjungar. Carl Peter Thunberg inventerade och ordnade Japans flora, Erik Leonard Ekman gjorde detsamma med Kubas osv.

Låt mig till slut vara personlig: Sedan jag blev blind för mer än 50 år Sedan, har rasismen blivit alltmer obegriplig för mig. Rasismen bygger ju nästan helt på hur människor ser ut, som om sanningen om en människa finns i hennes utseende.

Debattera på UNT Kultur

Vill du debattera på UNT Kultur? Skicka ditt textförslag till kultur@unt.se. Textlängden får vara antingen 1600 tkn inkl mellanslag, 2500 tkn inkl mellanslag eller 3500 tkn inkl mellanslag. Texterna måste vara underskrivna med fullständigt namn. Skicka med kontaktuppgifter till minst en av skribenterna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!