Claes Edenbergs privatpalats från 1645 var den engelske ambassadören Bulstode Whitelockes bostad i Uppsala. Därifrån bevittnade han avrättningar och kroppsbestraffningar på Stora Torget.
En som bevittnade ohyggligheterna från första parkett var den engelske ambassadören Bulstode Whitelocke. Han var 1653–1654 boende i Uppsala på grund av att hovet med drottning Kristina i spetsen av pestens härjningar i Stockholm hade flyttat in på Uppsala slott.
Whitelocke befann sig i Sverige för att förhandla fram en vänskapsförbund mellan England och Sverige. I Uppsala inhystes han i stadens finaste hus på order av drottningen. Valet föll på den förmögne Claes Edenbergs nybyggda privatpalats vid Stora Torget, det vill säga det som senare blev Rådhuset och idag är restauranglokal och kontorshotell.
Whitelocke beskriver i sin dagbok en avrättning han ser från sitt fönster i Edenbergska huset.
– Det handlar om en ung dräng som dömts för mord och blir halshuggen inför en stor skara åskådare. Sand har lagts ut för att suga upp blodet på torget, berättar Dan Thunman, stadsantikvarie i många år och nu nybliven pensionär.
Det är han som skrivit texterna till det nya kapitlet "Uppsala – nycklar till staden" som nu finns i den digitala guiden "Uppsala konst och kulturarv", en app som kan laddas ner till smarta telefoner.
Efter avrättningen tvingades två fångar springa gatlopp på torget. De var nakna ner till midjan och fick löpa en 70 meter lång sträcka fram och tillbaka. Gatloppet skedde i en två meter bred korridor, kringgärdad av åskådare som med piska och käppar misshandlade de två männen.
– Enligt Whitelockes dagbok ska de ha dömts för att förbrutit sig mot en tullskrivare vid Vaksala tullport. Den låg i närheten av dagens stadshus i korsningen Vaksalagatan-Kungsgatan, berättar Dan Thunman.
Hur vanligt det var med avrättningar och bestialiska kroppsstraff på Stora Torget är Thunman osäker på. Schavotten stod knappast där permanent.
– Däremot fanns länge en skampåle på Gamla torget för att ständigt påminna folk hur illa det kunde gå om man inte skötte sig. För att inte tala om de offentliga avrättningarna, där syftet var att avskräcka.
Här på Gamla Torget stod en skampåle permanent placerad i avskräckande syfte.
Innan Stora Torget anlades var Gamla torget stadens viktigaste plats för rättsskipning. Där låg det tidigare rådhuset och enligt traditionen skulle den som dömts till ett offentligt straff få det utfört i eller utanför rådhuset. Avrättning, gatlopp och hudstrykning (sitta utanför rådhusdörren med bar rygg och bli slagen blodig av förbipasserande) var de värsta straffen.