Kärlekslås fanns åtminstone tidigare i mängd på broar i Uppsala. Fenomenet finns med på listan över immateriella kulturarv.
– Syftet med listan är att visa upp mångfalden och bredden i Sverige. I dag finns fler än 70 levande kulturarv med, och nu vill vi få in förslag på ännu fler, säger Maria Nyström, senior rådgivare på Institutet för språk och folkminnen (Isof) med säte i Uppsala
Fram till 31 oktober kan man gå in på sajten levandekulturarv.se och lämna förslag. Fast det är ingen idé att tipsa om maträtter som surströmming, äggost, pölsa, snapsvisor och pitepalt. Eller lite mer udda företeelser som jakt med lös hund, turnerande klassisk cirkus och nejonögonfiske. Sådana klassiker är nämligen redan upptagna på förteckningen.
På listan finns också modernare fenomen som kärlekslås (par som fäster hänglås på en bro som symbol för evig kärlek) och lajv (levande rollspel). Dessutom samsas traditionell sång och dans runt midsommarstången med Purim (judisk högtid) och Vasilica (fest med romskt ursprung).
– Tanken är att det ska vara spretigt och avspegla de traditioner som finns i Sverige och som förs vidare mellan människor och generationer, säger Maria Nyström.
Hon berättar att Isof brukar få in omkring 20 förslag per år. Just nu pågår en kampanj, där Isof aktivt uppmanar alla att skicka in förslag före 31 oktober. Det kan vara privatpersoner, organisationer eller andra grupper.
Därefter ser en arbetsgrupp över inflödet, granskar, konsulterar expertis på aktuella områden och sammanställer en rekommendation på vad som bör tas upp på förteckningen.
– Vi säger nej till väldigt få förslag. Egentligen räcker det med att det finns en enda utövare för att en företeelse ska platsa. Huvudsaken är att det är ett levande kulturarv och att det går att få fram information om det, säger Maria Nyström.
Semlan är sedan länge med på listan över det svenska kulturarvet.
Något lagstadgat skydd kan dock inte vänner av snapsvisor, fäbodkultur, tivolitradition, pölsa och semla räkna med.
– Nej, däremot är det en markering om att något anses viktigt och värt att uppmärksamma. Ett evenemang som finns med på förteckningen får ju ett erkännande och kan nog bli svårt att lägga ned, så ett visst skydd kan det nog bli i praktiken, säger Maria Nyström.
Listan är en följd av att Sverige 2011 skrev under Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det var då Isof fick i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell förteckning med levande traditioner och företeelser.