Historikern och filosofen Erik Gustaf Geijer kom 1799 som student till Uppsala.
Geijerstatyn i Universitetsparken, gjord av konstnären John Börjesson, har hängt med ett tag. Sedan slutet av 1800-talet då statyn invigdes, har Geijer fått olika attiraljer i sina händer. Han har klätts på, fått en diskokula över sitt huvud och en ballong i handen. Lyran som hålls av kvinnan vid hans fötter har blivit av med strängarna upprepade gånger och statyn anses patriarkal av genusforskare.
Geijerstatyn har renoverats flera gånger och nu är det dags igen.
– Den behöver en konserveringsinsats med jämna mellanrum. I samarbete mellan Uppsala universitet och Statens fastighetsverk, som ansvarar för Universitetsparken, har det gjorts en inspektion med en skulpturkonservator då skador, ytor och missfärgningar undersöks, säger Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum.
Nu skrivs en rapport om vilka skador som ligger till grund för åtgärder och en vårdplan för skulpturen upprättas. När arbetet kommer att göras beror på väder och årstid, bästa möjliga tillfälle väntas in, men enligt Ahlund kommer det att ske i en "någorlunda nära framtid".
Mikael Norrby, besökskoordinator som guidar besökare till universitetet, kan intyga att statyn utsatts för en del hyss under sin levnadstid och även direkt vandalism. Kvinnan som sitter på sockeln direkt nedanför Geijer har en lyra som förstörts ett antal gånger.
– Den stackars sångmön blev av med strängarna på sin lyra i rask takt. Vi slutade byta ut bronssträngarna efter två eller kanske tre gånger, jag är osäker där. Vi hade ett par somrar när någon fick för sig att sparka sönder de i sten svarvade balusterdockorna som håller upp räcket till trappan, i samma veva bröts strängarna loss, säger Mikael Norrby.
Kritiker menade att ljusinstallationen vid Geijerstatyn under evenemanget Allt ljus på Uppsala kränkte det ursprungliga konstverket. Själva installationen vandaliserades.
När konstnären Martin Kempe gav Geijer en ny skepnad som ”fredsälskande hippie” under evenemanget Allt ljus på Uppsala 2014, menade kritiker att det var en kränkning av originalverket. Själva installationen vandaliserades.
Geijer har också fått en del saker i sina händer. Någon lyckades baxa upp en cykel i famnen på honom. Vid ett tillfälle fick han en ballong och en annan gång en jojo i sina händer.
– Ballongen och jojon var ganska harmlösa, men cykeln var väl att ta i. Växterna i planteringarna nedanför blir skadade både när någon ska upp och fästa något i statyn och även sedan när föremålen måste avlägsnas. Dessutom är det förenat med livsfara att klättra upp, säger Mikael Norrby.
"Det Geijer representerar med kvinnan under sina fötter det problemet har vi fortfarande innanför universitetets väggar och det är provocerande och svårt", säger Anneli Häyrén, genusforskare och lärare vid Uppsala universitet.
Geijersstatyn hänger inte med sin samtid enligt Anneli Häyrén, genusforskare och lärare vid Uppsala universitet. Den är ett uttryck för den tid då den uppfördes. Hon vill inte att man ska ändra offentlig konst efter samtiden, men hon anser att den skulle behöva en kommentar.
– En konstnärlig replik bredvid eller en förklarande text vore på sin plats. Problemet är att han står och är patriarkal med kvinnan under sina fötter framför Universitetshuset. Det Geijer representerar med henne under sina fötter det problemet har vi fortfarande innanför väggarna och det är provocerande och svårt, säger hon.
Här går det att läsa mer om Geijerstatyn: www.uu.se/om-uu/historia/historiska-kulturmiljoer/universitetsparkens-historia