Richard Tellström blev känd i tv-rutan via program som "Historieätarna" och "Landet brunsås".
Då perioden inleddes kunde festborden i högreståndsmiljöer påminna om ett mindre zoo. Eller vad sägs om livs levande grodor som hoppade ur matpajen? Eller en helstekt höna fylld med levande små kycklingar?
– När vi närmar oss 1800-talet blir rätterna mindre barocka och teatraliska. I stället blir de mer intima. Det kan man se som en spegling av att bordssamtalen blir mer filosofiska och reflekterande i linje med upplysningstidens ideal. Man blandar inte längre rätter och drycker hejvilt, utan nu blir det noga med vad som passar ihop.
När det gäller middagsdryck kunde gästerna vid tidsperiodens början stjälpa i sig öl, vin och brännvin ur ett och samma glas. En bit in på 1800-talet var reglerna mer strikta och det serverades exempelvis portvin, sherry och bordsvin i särskilda glas.
Två rätter som gör entré runt 1800 är laxpudding och dillkött. Majonnäs och potatiskräm (potatismos) är annat som dyker upp. De är exempel på tillbehör som uppfyller den nya trenden som säger att maten ska vara krämig och ha en behaglig konstisens.
– Potatiskrämen serverades både till salta rätter och som en egen efterrätt tillsammans med jordgubbssylt, berättar Richard Tellström.
För vanligt folk var vardagsmaten enklare och i hög grad förutbestämd i och med att den var kopplad till vad självhushållet gav. Här i Uppland innebar det en hel del öl, gröt och bröd eftersom det producerades mycket spannmål.
– Byteshandel förekom också. Roslagsfiskarna erbjöd strömming och bytte till sig spannmål. Överhuvudtaget präglades folks matvanor av ett fåtal råvaror. Undantaget var i skördetid och vid fest.
Människor i de framväxande städerna köpte råvaror och livsmedel som i huvudsak var närproducerade. Vilken nivå kosthållet nådde berodde på köpkraft, och den kunde variera en hel del.
– Det är egentligen samma sak nu. "Fredagsmyset" blir bättre ju mer du tjänar, säger Richard Tellström.
Tellström är docent i måltidshistoria och bosatt i Funbo utanför Uppsala. Under åren har han medverkat i radioprogram som "Sommar i P1" och tv-program som "Historieätarna". Han är knuten till Stockholms universitet och föreläser flitigt.
I förordet till "Historiska recept i urval" från Appell förlag ger han en exposé över den svenska matkulturens utveckling under 1700- och 1800-talen.
Richard Tellström är bosatt i Funbo utanför Uppsala.