Vad som sker med de handskrifter och klenoder som finns på Carolina Rediviva i händelse av ett krigshot mot Sverige vill Lars Burman av säkerhetsskäl inte gå in på i detalj.
– Vi har magasin i källaren, en organisation inklusive en allmän katastrofplan som tar höjd för flera olika scenarier, bland annat krig. Exakt hur rutinerna ser ut kan jag inte avslöja, säger han.
I Carolinas samlingar finns mängder med klenoder, bland dem Codex argenteus (Silverbibeln), Sveriges dyrbaraste bokskatt och en av världens mest berömda handskrifter. Där finns också Carta Marina, den tidigaste någorlunda korrekta kartan över Norden, från 1539.
Lars Burman påpekar att det finns många exempel i historien på bibliotek och andra kulturinstitutioner som skadats eller rent av demolerats under krig.
– Ibland har de varit specifika mål, vid andra tillfällen har de hamnat i vägen för bombningar, säger Lars Burman och tar universitetsbiblioteket i belgiska Leuven som exempel.
Det brändes ned av tyska soldater 1914, under inledningen av första världskriget. 230 000 böcker, 950 handskrifter och 800 så kallade inkunabler (böcker som trycktes under andra halvan av 1400-talet när boktryckarkonsten var helt ny) beräknas ha förstörts. Under andra världskriget förstördes det återuppbyggda biblioteket och dess samlingar igen. Den gången fattade byggnaden eld i samband med strider mellan tyskar och belgare.
Att attacker mot kulturarv väcker starka känslor är inte uppseendeväckande, anser Lars Burman.
– Människoliv kommer förstås först, men kulturarvet är viktigt för ett lands identitet. Det handlar ofta om unika värden som riskerar att gå till spillo, säger Burman och tillägger att det alltid förekommit högst medvetna illdåd mot kulturarv, när en angripare vill slå mot ett lands eller folks identitet.
På senare år har sådana attacker rapporterats från bland annat Mellanöstern och Afghanistan där IS och talibanerna förstört historiska statyer.
På måndagen rapporterade Kulturnytt i Sveriges Radio P1 att det finns få säkra uppgifter om attacker eller hot mot Ukrainas kulturarv. Mattias Legnér, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, säger till Kulturnytt att Maidanmuseet i Kiev är en av de institutioner som definitivt ligger i farozonen.