Winnerbäck återgår till rocken
Albumet Singel från 2001 var en vändpunkt i Lars Winnerbäcks karriär. Han vände proggiga visan ryggen och sade hej och välkommen till rocken - och fick ett publikt genombrott på köpet. Sedan dess har han via irländskt frejdig folk och svensk melankoli letat sig tillbaka mot viskonsten på album efter album. Tills nu.
Foto:
Albumet är en återgång till rocken, med lite brittiskt 90-tal och lite amerikansk arbetarrock. Refrängerna är genomgående stora, bakgrundssången typiskt Winnerbäckmaffig. Ett par låtar har klar mellankaraktär. Upprepande Berätta hur du gör riskerar att bli tråkig, Ett sällsynt exemplar håller inte vad det dramatiska introt lovar. Du som reser mig påminner om tidigare låtar, som Lång väg hem.
Textmässigt är Tänk om jag ångrar mig stabilt, men utan överraskningar. Starkast är Kedjebrev, med mer oväntade rader som "ensamhet är kvicksand/det blir svårt att köpa mjölk" (lysande i sitt sammanhang) och igenkänningsbara "ett löfte om att aldrig bli som dom/ett hem som alltid måste göras om".
Ett steg tillbaka och "bara" ett och ett halvt framåt, skulle man alltså kunna säga.
Lars Winnerbäck
Tänk om jag ångrar mig och sen ångar mig igen
(Sonet/Universal)
Rock.
Tänk om jag ångrar mig och sen ångar mig igen
(Sonet/Universal)
Rock.
Så jobbar vi med nyheter